Igår var jag hemma med världens illamående, det blev inte bättre idag men kan plågade mig igenom jobbet. Nyss har jag kräkts och det var rejält dessutom. Jag förstår inte hur jag ska orka jobba resten av veckan och det är verkligen så att jag måste. Egentligen skulle jag behöva ligga ner och vänta ut detta, om det är järnvärdet eller om det är blodtrycket vet jag inte. Men det är något som sitter i huvudet som gör att hela omvärlden känns som en karusell, jag mår skitilla. Vetskapen om att jag måste jobba känns inte alls bara, jag får väl lida mig igenom detta.
Bloggandet blir lidande men jag kommer ta upp det igen så fort jag känner mig ”frisk”, vad nu det betyder.