Orsakulla mamma vid 20 – Dalaliv, finporslin & pudelliv!
Ett dalaliv med känslor, djur och porslin!
Allt känns så tomt, så overkligt. Jag väntar på att se henne komma hit, med sina påhitt och att vara som bara Skilla kunde vara.
Jag vill inte somna för natten för att vakna till ensamheten när hon inte är här. Varför kom den där bilen just när hon lyckats ta sig ur kopplet.
En psykolog sa till mig förut: Att sorgen är priset vi betalar för att ha älskat någon.
Och som jag dig älskat Skilla ????. Det är därför sorgen gör så ont. För all kärlek jag gett dig och du mig.
Skilla kom ur kopplet. Sprang iväg, ser henne komma springandes ut från skogen och du blev överkörd av en bil. Det gick så fort! Och nu är du död, jag har ditt blod på min kropp och jag skriker. Gråter, du ligger nu på Anicura och där ska du krimeras. Jag saknar dig älskade vän, du var mer en min hund då var min dotter.
Jag skriver detta för att slippa förklara för en och en. Allt gick så fort, idag runt halv tio! Jag saknar dig SKILLA, jag kommer aldrig glömma dig. Älskade lilla SkillaPillaPluttLutt.
Jag kör en bloggutmaning i april. Vill du delta? Klicka in på länken här till vänster, och lämna ditt blogginlägg under Inlinkz. Sedan är det bara att börja blogga om dagens ämnen som du hittar på samma länk. Kom ihåg att länka tillbaka till min blogg, så fler hittar hit och kan delta.
Jag har haft många önskningar. Senast var det önskan om att saker bara får vara lugnt. Att få ha ett lugn period utan uppförsbackar ett tag. Jag behöver få åka nerför ett tag nu, för att få landa inombords.