Fy sjutton vilka dagar jag har och haft. Min mens startade på söndagskväll, på natten började huvudvärken komma smygandes och sedan illamående. Så kom mensvärken, citodon och kräkningar bestod min måndag av. Gårdagen bestod av mensvärk, och huvudvärk. Utöver det blöder jag sådana kopiösa mängder att jag har dubbelt skydd ändå blödde jag igenom. Det rent av forsar skulle jag säga.

Ingenting kan jag göra heller, varit hemma två dagar på grund av illamåendet och migrän eftersom huvudvärken utvecklas till migrän när det blir så här. Jag har tagit upp saken med gyn men de kan ingenting göra. Jag får helt enkelt genomlida saken, ta järntabletter och fyllt på med järndropp, men som de sagt tidigare ”du står ju upp”.

Jag får inte använda diverse olika preparat mot minskad mens, har haft blodpropp när jag var nitton. Är dessutom extremt allergisk mot IPREN och den substans som finns i de tabletterna.

Känner mig lite nere idag, ska till jobbet. Vill vara på jobbet, trivs där. Men oroar mig samtidigt för att behöva springa på toaletten flera gånger i timmen. Inte för att jag gillar migrän, men på något vis är det lättare att vara hemma med blödning än på jobbet.

Undrar så ofta över fler kvinnor med samma mensproblem som jag, smärtan i magen som medför att jag till sist får migrän, smärtan som får mig att kräkas. Mängden av blod som påverkar huvudet det med så klart på grund av blodbrist. Hur många är vi som lider av detta? Och varför pratar ingen om det. För nej, det är inte något man får leva med. Precis lika lite som någon väljer ryggskott, väljer någon att lida varje månad av sin menstruation.