Hur har tekniken förändrat ditt jobb?

Just mitt jobb är det väl förenklig i journalsystem, och att lätt kunna använda sig av att göra enklare pedagogiska utredningar och kartläggningar, även screening blir ju lättare av saken.
Orsakulla mamma vid 20 – Dalaliv, finporslin & pudelliv!
Ett dalaliv med känslor, djur och porslin!
Hur har tekniken förändrat ditt jobb?

Just mitt jobb är det väl förenklig i journalsystem, och att lätt kunna använda sig av att göra enklare pedagogiska utredningar och kartläggningar, även screening blir ju lättare av saken.
Hur ofta säger du ”nej” till saker som skulle motverka dina mål?

Hmm motverkar mina mål? Jag tror aldrig jag behövt säga nej för den sakens skull. Trist svar kanske men sant.
Vad är en hemlig färdighet eller förmåga du har eller önskar att du hade?

En förmåga som jag saknar alltså? Förmågan att måla fina tavlor då kanske. Alltid önskat att jag var mer lagd åt att skapa saker med pennan.
Vad önskar du att du kunde göra mer varje dag?

Mer fritid och metime alltså möjligheten att låta mitt liv vara mitt eget. Jag avundas människor som har den saken, tid för bara sig själva och ett liv de lever enbart genom att leva. Mitt liv består av vardag, jobb och vardagslunk. Jag kan önska mig mer av annars, och mindre oro för saker som framtiden.
Vilken tatuering vill du ha och var skulle du sätta den?

Jag har redan en tatuering. En älva på ryggen, men skulle vilja ha någon mer och då på antingen skulderbladet eller överarmen. Skulle vilja ha något med pudel, kanske Skilla och Lizzla tillsammans. Får se kanske blir det av eller inte.
Vilka strategier använder du för att hantera negativa känslor?

Sedan några månader tillbaka är det mest att fråga GUD hur jag ska göra, samt lägga över det till honom.
Vilka aktiviteter kan du gå upp i helt och hållet?

Det är nog just nu att plöja någon serie. Tittar just nu igenom serien Siren på Disney+, väldigt lätt att gå all in för serier enligt mig.
är du vidskeplig?

Nja eller visst saker kanske? Går ogärna på A-brunn men det handlar kanske främst om ett beteende.
Skriv ett brev till ditt 100-åriga jag.

100 år gammal och du ska läsa var jag, Madeleine 40 år har att säga dig. 60 år har passerat sedan detta brev skrevs, och din erfarenhet säger dig nog att mycket sker i en livstid. Just i detta nu vet du om att kyrkan blivit viktig för mig, du vet hur jag sörjer Skilla som dog framför mina ögon, samtidigt som jag gläds över hennes lillasyster Lizzla. Du vet om de sorger och tankar som far i mitt huvud, och du vet också om vad som kommer ske framöver.
I detta nu velar jag kring mina studier som känns aningen meningslösa, jag vet ändå inte om det är detta jag ska jobba med framöver eftersom jag går mot uppsägning. På torsdag och fredag ska jag till Västerås för andra inneträffen denna termin, tredje inneträffen blir i maj. Tentorna som väntas känns lika meningslösa dem. Ändå kanske jag bara ska kämpa på, för att bli klar? Bara du vet hur valet blir.
Livet har prövat oss hårt tills hit, bara du vet om livet ska fortsätta ge prövningar? Alla år av klappar på axlarna kring att: Nu kan det bara bli bättre. Vet du sedan länge inte stämmer, så länge man lever ditt liv kan det alltid bli värre.
Du vet där 100 år gammal hur allt blev, du sitter inne på svaret.
Vad är det sista du lärde dig?

Det sista jag lärde mig, så svårt! Jag kommer sällan ihåg sånt där. Men mycket på senaste har varit kyrkligt. Eftersom jag går i kyrkan numera. Jag lär mig mer och mer om bibeln vilket är väldigt spännande.
| Cookie name | Active |
|---|