Igår hade jag mina fina grannar Carin, Jennie och Calle hit på lite trevligheter. Som jag skrev igår flyttar Jennie och Calle ner till Västkusten och Lysekil. Eftersom vi grannar här i husen är och varit ganska nära varandra mot vad jag tror är ”vanligt” så bestämde vi oss för att ha en liten farväl middag. De kommer ju komma upp igen så klart, men blir ju ändå inte samma sak.
Hur som helst så var vi här, Carin hade med sig en jättefin bukett med blommor. Den står nu på nedervåningen här och varje gång jag går förbi blir jag väldigt glad. Så otroligt fin! Vi åt sedan pizza tillsammans alla fyra, pratade om allt möjligt och jag hoppas det är något vi kan göra igen sen när Jennie med familj besöker Falun. Vi talade om saken i alla fall, och jag tänker att sådant är fint att hålla kvar vid så det inte bara blir en tanke.
Kanske är det extra roligt att umgås nu också efter ett år med restriktioner och covid19? Det kändes nämligen otroligt trevligt att ses, att umgås och faktiskt få träffa människor.
Tack för igår kväll! Världens bästa grannar!
