Dark Mode Off / On
Hemma hos mig

En söndag i juli.

Så hade den här dagen också börjat ta sig mot ett avslut. William är uppe hos grannarna, hörde något om att de skulle göra varma mackor där. Får se när han kommer ner för jag börjar faktiskt bli lite trött nu.

På tal om grannarna så träffade jag på dem här utanför efter vi varit hemma hos Björn. Vi stod sedan och pratade en stund. Ett av grannparen skulle skänka kläder då hon i paret är gravid och de behövde mer plats hemma. Det slutade med att jag kom hem med en jättefin svart långkjol och en rosa ullkappa. Det kan man verkligen kalla för oförväntat!

Jag har verkligen bästa grannarna man kan ha. Det slår mig om och om igen. Fast bor man på en plats i elva år är det ju också något speciellt över hur man känner för sina grannar. Jag trivs så klart i min lägenhet, men det är också väldigt fint att ha grannar som man tycker mycket om. Vi pratar och skrattar tillsammans, har det trevligt och det känns bra.

På ett vis är det nog ganska ovanligt att i ett hyreshus ha så här mycket kontakt med varandra. Men vi har det och det är verkligen guld värt måste jag säga. Hur är det för er med era grannar? Trivs du där ni bor?

16 Comments

  1. vi har bott här ett år nu o grannarna nästan alla är toppen känner väl sådär för några mit emot som är studenter men det kan inte de hjälpa haha nä ja skojar de e rätt så duktiga hälsar o trevliga stör bara i bland men det är ju tillåtet så ja annars är det bra

    ja du skit vädret kunde vi varit utan idag har solen varit här o sådär varmt men va glad man blir utav solen

  2. Åh vad fint? Det låter lite som huset i vänner och jag vill också ha det så! Vi har ”bara” bott i lägenheten i tre år så det kommer kanske snart??

  3. Jag trivs här där vi bor. Det enda minuset är grannarna. Vi har inte särskilt mycket kontakt och det är ett par som bara bestämt sig för att de inte gillar mig och maken. Prata med barnen går bra men prata med mig eller maken är ”livsfarligt”.

  4. Underbart att du har så fin kontakt med dina grannar! Jag har bott i min lägenhet i ett halvår nu och har nog inte ens sagt mer än ”Hej” till någon av mina grannar när jag mött dem i trapphuset 😉

    1. Åh ja det är jättekul faktiskt :). Fint att bo så liksom, att känna och småprata :). Vet att man alltid kan vända sig till grannarna.
      Intressant med sånt :). Verkar vara ganska vanligt i lägenheter 🙂

  5. Nja, grannarna hade kunnat vara trevligare (somliga av dem). Å andra sidan är jag glad över att man slipper vara ”hej och tjenis” med alla här på gatan då jag får energi av att vara mindre social.

    1. Så tråkigt att de inte är så trevliga :/. Spännande :). Jag gillar att ha bra kontakt med mina grannar, fast vi har en balans liksom ingen tränger in å någon annans privatliv alla är bara trevliga 🙂

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: