Sonen tycker det är skit äckligt med sår och när man pratar om operationer och sånt. Detta upptäckte jag i söndags när min mamma berättade om att en doktor skurit upp fingret på henne en gång när hon fått nageltrång. Sonen höll på att spy blev helt blek och sa ”SLUTA! Det där får ni berätta om när jag gått härifrån, jag vill inte höra” han riktigt rös i hela kroppen. Idag berättade jag för honom att på fredag när jag har ska vara hemma med honom måste han följa med och plocka ur stygnen sa att du kan ju hålla mig i handen. Han blev helt blek igen och sa ”FY va äckligt! Det där för du göra själv, jag väntar utanför” snällt barn man har s. De är tacken de för 4 timmars och 25 minuters värkar när han föddes, nog trodde jag att man skulle kunna få någon som höll en i handen i alla fall. Barn är underbara.
Igår fick jag veta att han gift sig i kyrkan, dom har en slags häck som går runt på förskolegården. Där hade sonen och hans tjej gift sig och dom ska tydligen bygga hus också. Igår hade dom stått och pussats en lång stund i köket och säger till varandra att dom älskar varandra. Man blir ju helt rörd som mamma. Min femåriga son är kär och gift redan och jag var inte ens bjuden.