Tusen bitar.

Samma vecka som jag träffade sonens pappa i Augusti 2003, bloggade jag i min lunar blogg hur jag kände för killar. Hur jag var less på att alltid känna mig så jävla utnyttjad och att det alltid var samma sak dom var ute efter, att dom kunde jävlas med ens känslor och manipulera en till att tro saker för att sedan helt utan dåligt samvete ta tillbaka allt dom sagt och verka totalt oberörda, jag skrev också mycket ingående om hur dåligt jag mådde. Jag beskrev hur less jag var på livet och hur jag längtade efter något nytt i mitt liv. Jag var nitton år gammal.

Några minuter efter jag skrivit detta blinkade mail ikonen på min lunarsida och sonens pappa hade skrivit till mig. Han hade läst min blogg, då han var hemma och var sjuk och hade sett mig ihop med min dåvarande kompis som han han var kompis med. Han sa att min text träffat honom för han kände sig precis som en sån person jag beskrev i min text. Jag minns inte så mycker mer av mailet än att han också skrev att hon tyckte det var hemskt att läsa att någon kunde må så dåligt som jag gjorde. Att han aldrig mött någon som var så sorgsen inombords och verkade så ensam. Han satte nog också ord på mig, för det var sån jag var. Ensam och sorgsen. I alla fall skrev han att han brukade tänka att efter regn kommer solsken, när han skrev det skrev jag, sånt där har jag slutat tro på för längesen. Vi började ändå trots detta umgås efter den här mail-kontakten. Jag och han började umgås väldigt tajt på en gång, han brukade spela den här låten för mig. Så fort jag hör den tänker jag på hur sann den är, för jag tyckte när jag hörde den här låten att den var fin men så totalt osann eftersom jag levde med mottot att tro inget kommer bli bättre för livet blir bara sämre. Men jag hade fel, för på grund av min sons pappa så förstod jag att efter regn kommer solsken. Mitt liv regnade i 19 år men så blev jag gravid och solsken kom till mitt liv, och jag älskar detta. Att leva mitt i solskenet ihop med mitt barn <3 . Efter regn kommer solsken oavsett hur lång tid det tar!

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå
Men det kan va’ svårt att tro när man inte ser den
Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen
Men det hjälper sällan de som har blitt våtaFör när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar
Säger du att du är min vän så är du kanske det

Det sägs att det finns alltid nånting bra i det som sker
Och tron är ofta den som ger oss styrka
Ja, man säger mycket, men man vet så lite om sig själv
När ångesten och ensamheten kommer

För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut
Ser man allt med lite andra ögon
Man övar sig, och långsamt blir man bättre på att se
Skillnad mellan sanningar och lögner

Allting kan gå itu, men mitt hjärta kan gå i tusen bitar
Säger du att du är min vän så är du kanske det

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer! Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

One thought on “Tusen bitar.

  • 27 januari, 2012 at 17:21
    Permalink

    2010-02-08 @ 12:37:26

    Vad fint skrivet! Den låten är fin.

    Svar från blogg: Ja, absolut. Det är lixom svårt att komma på bra presenter oxå tycker jag, så det känns bra. Sen får vi se.. hinner väl ändra sej haha.

    Reply

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: