
Jag tror få missat debatten på nätet just nu kring Alexandra Nilsson, som sagt i Skavlan att hon skulle rädda sina hundar framför ett barn.
Människor som skulle valt barnet är verkligen i uppror och kallar personer som försvarar Alexandra för psykopater och allt möjligt. Bara att kalla någon för psykopat och störd, är enligt mig ett sätt att helt tappa sig i en debatt. Då har man redan förlorat sina argument för längesen.
Men hur som helst, det mest intressanta i detta är hur många som är chockade över saken. Har folk legat under en sten? Även om vissa fortfarande har en bild av att människan står över allt levande, så har vi andra som inte alls ser sig så. Vi har helt enkelt olika sett att se på saken.
När jag läste till specialpedagog åren 2017-2020, hade vi en föreläsare som med hjälp av studenter gjort en studie på människors reaktioner kring samma händelse men med olika offer. Där delarna fick se en film.
I första filmen var det en man runt medelålder som blev misshandlad. I andra filmen var det en äldre kvinna, i tredje filmen ett barn och i fjärde filmen en hund. (Ingen skadades på riktigt).
Vad man såg i studien var att majoriteten blev mest arga över misshandeln av hunden. Flera människor var mer benägna att ingripa mot att ett djur blev slaget än barnet, den äldre och sist på plats den medelålders mannen.
Gör detta dessa människor till psykopater? Skulle inte påstå det, snarare så att vi kan ställa oss frågan varför människor då är mer benägna att bry sig om djur framför våra egen art. Önskar så att jag hade källa på detta, det enda jag kan gå på är föreläsningen som jag tror att vi lyssnade på våren 2019.
Så med det kommer jag aldrig döma någon som väljer sitt djur framför ett okänt barn. Aldrig säga saker som: ”Du har ingen aning om hur det känns att förlora sitt barn” eller allt vad folk skriver. För även om man själv tänker, känner och tycker en sak är det inte säkert att någon annan gör detsamma. Vi är olika, det är okej.
Jag får dock medge att det är bra att någon likt Alexandra vågat säga detta rakt ut. För oavsett hur tabu det är. Så har bollen börjat rulla, och fler säger som henne. Det medför att alla de som bott under en sten och trott att människans värde automatiskt är högre än djuren hos alla inte blir lika självklart.
För oavsett vad man själv tror, och har som kompass är det inte säkert att din granne har samma.
Vad skulle du göra då? Undrar kanske du? Det hoppas jag aldrig, ska bli något jag ska behöva fundera på. Som en människa som lätt hamnar i ångest är det inget jag ens ska fundera över. För mitt eget välmående skull, för oavsett val hade jag fått leva med ångesten resten av livet över de liv som gick förlorat. För oavsett vem jag räddat hade livet som slocknat plågat mig.
Det är lite som att vid pågående dödligt våld, att man inte ska öppna dörren oavsett om man hör någon skrika på hjälp utanför. Då man ska rädda sig själv i första hand, att leva med vetskapen om att någon dödas utanför för att man aldrig ska öppna dörren. Att leva med den saken sen, resten av sitt liv. Man kanske räddade tio, men en dog.
Jag vill aldrig behöva uppleva det, aldrig någonsin.
Då är jag glad att jag missade just det avsnittet… jag tycker visserligen om att se Skavlams program… men en del är helt tappade som du beskriver. Önskar dig en trevlig söndag 🙂
Kollar inte heller på det, ser inte på tv alls utan streamar. Men debatten går på hela nätet just nu.
Jag respekterar att alla tycker olika och gör olika.
Jag tycker också att man tappat diskussionen när man börjar gå till personangrepp. Jag tänker att ingen egentligen vet vilket val man gör förrän man själv tvingas att göra det på riktigt. Alla tycker inte om barn och då är det ju logiskt att man vill rädda sitt djur. Oavsett vilket val man gör tycker jag inte att det är rimligt att gå till personangrepp. Det var inga nådiga ord på bloggbevakning när saken diskuterades där. Intressant studie, det är verkligen inte självklart vilket val man gör i stunden.
Håller helt med dig. Man får ju tycka vad man vill sägs det. Men de där debatten visar ju verkligen något annat.
undrar om det inte står i lagen att man bäste rädda barn i nöd.
Nej inte vad jag tolkar det som.
Men skulle stå måste. önskar dej en trevlig helg.
Trevlig helg. 😊
Jag har inte sett programmet själv men har ju inte undgått debatten på nätet. Det är verkligen skrämmande att läsa hur vissa vuxna uttrycker sig i frågan. Då har man helt tappat det.
För egen del hoppas jag att aldrig behöva hamna i den situationen och behöva göra ett sådant val. Dock är det viktigt att veta hur man ska agera i vissa situationer, att det faktiskt är en själv man ska sätta i säkerhet.
Oavsett så är jag inte alls förvånad över hennes svar. Jag tror faktiskt att det ligger i människans natur att rädda den som står en närmast. För många människor kan det vara just en hund. Med det sagt så dömer jag inte henne heller.
Inte jag heller, men debatten kunde man inte ducka för. Skulle vara en mardröm om någon ens behövde det. Inte jag heller, är inne på samma spår som dig.
Jag håller med alla tycker olika man får hoppas att man aldrig behöver uppleva det. Men för mig är det självklart vad jag ska skulle välja. Kram och ha en fin söndag
Ja fy det hoppas jag verkligen.
Jag har inte sett avsnittet, men såg rubrik om hennes uttalande. Det låter ju mer än vad det är. Jag skulle rädda båda om det var möjligt. ens barn är ju ens allt, men som matte och husse är ju hunden också ens allt.
Jag förstår ens tanke och omsorg, men hon uttrycker det ju på låg nivå.
Ja det är ju så, sedan kan ju ett djur faktiskt vara en människas barn med.
Jag läste om det och alla hemska kommentarer på nätet. Ingen tänker på de som har en hund som enda vän, en människa som kanske har blivit illa behandlad och tappat all tillit till andra människor, den enda i världen den kan ty sej till och känna kärlek till/från är en hund, skulle den människan vara psykopat för att hen räddar den enda vän hen har och litar på, istället för ett främmande barn?
Jag läste också att någon som jobbade med barn skulle välja hunden, och fick kommentar att hon skulle byta jobb att de aldrig skulle sätta sina barn på hennes jobb.
Ingen som varit i en situation vet hur den skulle hantera den, det är lättare att tänka/säga en sak och sen verkligen handla så när det gäller.
Jag känner en som sa att om hon skulle få barn som var allergiska mot hund skulle hon göra sej av med barnen. Gjorde hon det? Nej!
Jag gör som du, hoppas att jag ska slippa välja på en sån sak, jag såg inte programmet, men funderar på varför frågan dök upp, för att skapa debatt eller har det hänt något jag missat?
Ja jag tänker som dig. Finns många som skaffat ett djur som kompensation för barnet de aldrig fick också. Ingen talar om den saken, men när barnet man drömt om aldrig kom och det är svårt med adoption (det är inte som folk tror att man åker och hämtar en unge). Så kan djuret vars precis ens barn.
Alla har vi olika hur vi resonerar om saker. Men det är en svår fråga. Enligt mig. Om både min katt & barn var i fara samtidigt.
Ja, det är bra att bollen har börjat rulla. Så det kommer upp på ytan & pratas om det.
Jag hoppas med att jag slipper välja. Skulle inte kunna välja. För vill inte förlora.
Ta hand om dig & va rädd om dig❣️🤗
Ja precis.
Jag tänkte på detta o skulle självklart välja mitt barn. jag har satt det till världen.
Ja sitt barn tror jag ingen tvekar king, men det är nog annat om det är en annans barn.
skulle rädda andras barn med.
Det gör nog de flesta, men om valet står mellan är det nog svårt för många.
Att kalla någon vid öknamn är de obegåvades sätt att argumentera.
Ser inte på Skavlan, så jag såg inte detta mycket omdiskuterade uttalande. En hund är lika mycket familj som andra. Man skaffar ett husdjur för att man älskar djur och för att man vill dem allt väl i världen. På samma vis skaffar man barn för att man älskar barn, inte för att omgivningen tjatar.
Jag vet inte hur frågan ställdes. Är det någon annans barn kanske hunden går före om katastrofen är framme. Är det ens eget barn är det i mina ögon lite tveksamt. I den bästa av världar ska man dock inte behöva välja mellan barn och husdjur.
Håller helt med.
Men vi skickar ju hjälp till andras barn över hela världen. Och ändå skulle många inte rädda ett barn i nöd nära dej. Hur tänker man då?
Det handlar nog egentligen om vad man tar först i form av: djuret = sin familj. Eller någon annans barn = inte min familj.
jag känner jag har stort ansvar för andras barn om det är i nöd.
Förstår.
Jag respekterar och försyår Alexandra, och jag ska vafa helt ärlig och säga att min hund betyder allt för mig, ich han är mitt barn. Punkt. Jag skulle göra allt för honom, han är lika oskyldigt som ett barn i detta fall.
Men det jag tror folk missar i hela debatten är att alla ser till sig själva först. Det är väldigt få människor som är så osjälviska att de skulle rädda någon annans barn, om det skulle bringa dem enorm sorg. Varför skulle man välja något sånt? Säg att det skulle vara så att man rädda sin egen mamma istället för någon annans barn? Är det lika illa? Nej, för då är det människa mot människa man sätte värde på, men för vissa spelar det ingen roll. Människa, djur eller alien, om ”den” betyder något för dig kommer du alltid välja den först. Och säger man något annat är det (enligt mig) ren lögn. Men är barnet någon man känner så tror jag alla skulle göra samma val, till och med Alexandra. Även om det skulle inbringa en enorm sorg.
Som du säger, hoppas jag aldrig hamna i en sån sits där jag måste välja, men valet är inte svart ich vitt, som vissa verkar tro… det är många fler som har valt ett barnfritt liv eller har inte haft möjlighet till barn och då skapar man en egen familj, med djur som substitut. Varför är deras familj mindre värd?
Säkert någon som kommer bli upprörd över min kommentar, men jag hoppas också man kan förstå min syn på det.
Samma här och håller helt med dig verkligen.
Jag missade den debatten från skavlan men den går inte att undgå att den cirkulerar på Instagram och jag håller med det du skriver och man vill inte hamna i ngt sådan val alls.Sen får alla tycka vad dem vill och det ska respekteras kram
Nej snacka om ilskan.
Jag såg aldrig det avsnittet, men jag har sett ett klipp av när hon säger detta. Det är en väldigt knivig fråga som man verkligen får en att tänka till hur man själv skulle reagera.
Börja tänka på de där som du beskriver om barnet, mannen, kvinnan och hunden. Oftast när en människa skadas eller dör i en film så reagerar man inte mycket, men så fort ett djur skadas eller dör så tycker man synd om det. Kanske det beror på att djuret oftast inte förstår konsekvensen, att djuret är så oskyldigt. Oftast så tar man sig ann ett djur mer än en människa, ett djur dömer inte en människa.
Själv så har jag ingen aning om hur jag skulle välja, och jag hoppas att jag verkligen slipper välja.
Ja precis jag slutat titta på saker där djur skadas. Gråter i regel bara då också.
Såg inte programmet men har följt debatten på nätet.
Man behöver inte vara en psykopat för att man väljer sitt husdjur.
Husdjur blir ofta som en familjemedlem, ett barn. Jag sa en gång att blir det krig och man inte får ta med sig katterna till skyddsrummet då stannar jag hemma med dom. Jag blev helt idiotförklarad. Alla är vi olika och det måste man respektera. Kram
Håller med, är märkligt hur folk resonerar. Jag kommer göra som dig. Stannar med hundarna.
Jag har sett lite kring att hon sagt detta, dock bara i text form. Jag tänker liksom att man egentligen inte vet vad man gör när chocken kommer… Det är en bred och svår fråga. Som du säger, alla är vi olika..
Jag hoppas verkligen att ingen utsätts för det och verkligen inte jag heller.. Fy för.. Men ja det var starkt av henne att gå ut med det, genom att göra det så kommer hon få påhopp, sociala medier…
Ja tycker hon var modig som lyfter det.
Jag ingriper både när jag ser barn eller djur bli misshandlade. Ringde på hos grannen när dom bråkade. Jag skulle rädda mitt barn först eftersom jag har ett ansvar när jag födde det och barnet förhoppningsvis får ett långt liv. Att sätta barn till världen är ju ett stort ansvar. Skulle inte svika barnet om det var utsatt för livsfara. Och skulle såklart göra vad jag kunde för att rädda mina husdjur. kram.
Ja jag med. Jag tänker också så att detr väl det mest naturliga att göra. Rädda de sina först.