Visar: 1 - 4 av 4 artiklar
Tv-serier, film & musik

Cars 2, bio-mys i Falun.

Drog med William på Cars 2 och det var en hit. Sen älskade jag att Jocke Berg gjort låten i filmen, helt underbar låt så fin text. Hoppas den ges ut så jag kan lyssna via spotify sen, har du inte hört den? Sök efter den på youtube. Filmens tema anser jag var att acceptera människor för vilka dom är och inte för vilka vi vill att dem ska vara. Tycker absolut att man ska se den om man sett ettan. Så fin, blir ju att köpa till samlingen när den kommer ut sen. Längtar redan! Vet att den kommer gå varm här hemma.

 

William var nöjd, jag blev dock besviken att de haft fått slut på cars 2 popcornen. Jaja sånt är livet, William fick vanliga popcorn och han var glad över det med. Hade godis och läsk och 3D glasögonen på och vi hade en helmysig vår tid tillsammans. Den här sommaren har varit helt perfekt, jag känner verkligen att det varit underbar att få vara med William så gott som varje dag och njuta av att vara mamma. Det är ett glädjeämne, läste förut om att något folk stör sig mest på är mammor som skryter om hur underbart det är att vara förälder. Jag har funderat på den saken, varför är det fel att älska att vara mamma? Varför är det fel att faktiskt njuta av att skapat ett liv och få se en annan människa växa upp. Genom William ser jag mina drömmar, genom honom är jag hel. Jag är så glad över gåvan att vara mamma och om det räknas som fel och skryt? Ja då kanske det är det, men jag vägrar sluta beskriva hur glad jag är att ha William. För mig är han livet, utan honom är jag ingenting. När han inte är med mig är jag ensam, förvirrad och ofta väldigt grubblande, men när han är med mig är jag glad och jag ser vad som är bra i livet för mig. Han är viktig för mig och jag är stolt över att vara hans mamma. Denna sommar där jag fått chansen att vara med honom känns lyxig. Jag vet att jag aldrig kommer kunna ge ett till barn samma möjligheter jag gett William, han fick vara hemma tills han var två och ett halvt, han har varit ledig alla fredagar, alltid fått gå hem senast tre på dagarna, vi har alltid haft somrarna att göra saker på. Han är ensambarn och för många är det något negativt, det ses som fel och avvikande. Allt man läser om ensambarn är negativt och allt man hör hela livet är ”JA men var glad att du inte är ensambarn.” Men det är inte alltid helt perfekt att ha syskon heller, alla syskon får inte det där tajta bandet, vissa syskon hatar varandra och slutar ses i vuxen ålder. William är otroligt empatisk och bryr sig om andra människor även om han är ensambarn, och jag har nog mycket för jag studerat funnits där för att svara på hans frågor. Jag har alltid varit den som haft tid med honom, jag påstår inte att det är så att alla barn ska vara hemma i två och ett halvt år, absolut inte. Men jag är glad över att jag hade möjligheten att vara det, jag är glad att jag haft tid och vara med William. Jag tror vi stärkt ett speciellt band mellan varandra, för han kan prata med mig om allt och det är jag stolt över. Jag är en bra mamma, jag påstår inte att jag är perfekt för ingen är perfekt. Jag precis likt alla andra har brister, men jag är en bra mamma en ganska lagom sådan. Men jag är en stolt mamma, stolt och tacksam över att just jag fått bli mamma till mitt barn.

Förväntansfull.

William på bion.

Nöjd kille

Alltid spex 😉

Vi två

Lärarprogrammet Tweenieåldern

Solen glimtar fram.

Är vaken ska strax hoppa in i duschen och hänga lite tvätt efteråt. Idag har jag seminarium och efter seminariet ska jag fixa någon lunch till William. Själv tänkte jag inte äta något idag. Då jag gått in i en fas för att faktiskt få bort de två kilona jag gått upp nu när Björn haft semester kör jag stenhård med situps och plankan samt lite annan småträning här hemma. Kollade efter en crosstrainer igår på blocket, ska nog köpa en. Tänkte att jag skulle kunna ha den inne i min klädkammare, den är rätt stor och då kan jag använda den 60 minuter varje dag. Ska dock vänta med att köpa en tills jag hittar en för ett bra pris, men det är vad jag vill ha. Crosstrainern var min favorit när jag gymmade för den är skön att stå på och det ger snabba resultat att stå på den ett tag varje dag.

Ikväll är det BIO som gäller, William och jag ser båda fram emot cars 2 så det blir nog toppen! Just ja angående äta, jag och William ska äta popcorn (köper på bion) och godis ikväll och då om jag ska få rätt energiintag gör jag bäst i att enbart äta det igen. Sen vet jag det är inte bra blabla, tro mig är det något jag är expert på är det kosthållning. Jag har haft ätstörningar sen jag var elva-tolv år, egentligen tidigare men vid elva-tolv år (femman) blev det mer påtagligt då jag gjorde mer för att verkligen svälta mig själv. Slutade äta frukost på morgonen, åt så lite skollunch jag bara kunde, minimala middagar. Ibland kunde jag springa upp och ner för trapporna i vårat lägenhetshus bara för att kompensera godis jag ätit. Jag dolde mina ätstörningar bra för det var ingen som fattade något, visserligen frågade en del människor mig på högstadiet men jag kunde lätt säga att jag gillar inte skolmaten, eller påstå att jag äter när jag kommer hem. Sen var hoodies min bästa vän vilket jag skrivit tidigare. Jag läste ofta på om kost, när jag flyttade hemifrån fanns det enbart light-produkter i min kylskåp. Jag levde på spagetti och köttfärssås i ett halvårstid.
När jag blev gravid med William blev jag tvungen att börja äta frukost, jag var nitton år och hade haft ätstörningar i 9 år! Det var en plåga att äta frukost varje morgon, att tvinga mig själv att ta de där två mackorna fast jag egentligen bara ville spy för varje tugga, att äta lunch och middag. Ofta kändes det så jävla jobbigt med alla denna mat jag fick lov att äta, ändå gick jag endast upp 15 kg med William, varav 3-5 kg förmodligen låg på undervikten och sedan de övriga 10 kg var väl William. När jag sedan fött honom kunde jag inte äta alls, jag var liksom inte hungrig. Minns att alla på BB och BVC sa att när man ammar blir man automatiskt hungrig och äter massor, att man skulle passa sig lite för att gå upp för mycket. Jag gick inte upp jag rasade, på ett par månader vägde jag 5 kilo mindre än jag gjort innan jag blev gravid William. Någonstans inom mig kände jag dock att detta inte var hälsosamt och att det bästa för mig vore att gå upp och det gjorde jag och la på mig fem kilo till. FEM kilo jag av någon underlig anledning inte kan bli av med, trots att jag provat var enda diet som finns, provat träna och äta regelbundet, provat små mindre portioner och äta oftare, haft hårda onyttigt perioder när jag inte fått äta godis eller sånt alls. Provat gå över till frukt och grönt, har nog fan provat allt men dessa fem kilon vill inte bort… Jag vet inte hur jag ska göra för att bli av med dem, men nu försöker jag ännu en gång och denna gången stenhårt. DESSA fem kilo ska bort nu!