Tog denna lördagsmorgon och bakade hembakade frallor. Blev sjuktgott! Medan brödet jäste så passade jag på att städa och göra fint, träna en lite stund här hemma. Medan brödet befann sig i ugnen så duschade jag och fixade mig. Sen åt vi frukost tillsammans med höstens löv dalande utanför vårt köksfönster. Det är en underbar höst, lika underbar som vi hade sommar, det känns fantastiskt att fått uppleva detta år för sommaren var perfekt och lika så hösten. Jag gillar inte vintern men efter den här sommaren och hösten är jag villig att ge den långa vintern en chans. Kyla är inte min grej och jag vet hur min kropp reagerar, den blir torr, den blir vitare och den fryser trots varma kläder. Men jag ska försöka njuta, njuta på samma sätt som jag gjort framför dagens frukost tillsammans med min underbara son iklädda varsina morgonrockar. Han satt flera gånger och sa vilken underbar mamma jag är idag, jag får suga åt mig av berömmet som blir mindre och mindre med åren. En naturlig process, ju längre tonåren man kommer ju mer hittar man kritik mot sina föräldrar för att sedan se dem med beundran igen som vuxen. Det är livets gång, att beundra, granska och beundra igen. En del av den stora kärlekscirkeln. Ingen förälder är perfekt och den som tror sig vara de är förmodligen den sämsta. De föräldrar som kan granska sig själva och se sina fel och brister är de mest fantastiska, för att vara människa är inte perfektion de är delar av att vara bra och mindre bra är ett litet led i att uppskatta att bara vara JAG.
Tid för att baka
Bröd
Glad kille
Nöjd!
Frulle
Jag och min morgonrock.
Eller som brorsan sa:
HAR du mördad kakmonstret. HAHA
Ägaren va denna sida.
