Känner hur ögonen börjar trilla ihop. Det är dags för sömn.

Efter att ha ätit tacos med familjen och kikat på en film tillsammans. Det blev The Spy Next Door, så har jag läst för William en stund samt planerat inför veckan som kommer. Planerat för jobbet del vill säga, jag fortsätter imorgon. Eftersom jag har en ledig dag i veckan kan jag göra grovplanering lite utspritt och sedan allt annat lite då och då. Planeringar gör man nog hela tiden som lärare, man googlar och söker, läser och kollar i böcker. Jag undrar hur många utanför yrket som förstår hur många timmar man lägger på att få ihop en bra verksamhet i sitt huvud. Läraryrket är inte ett sånt jobb man lämnar när man går utanför dörrarna på sitt jobb, yrket bär man med sig hela tiden.

Slut skrivet om jobb för stunden.

Som ni märkt bloggar jag inte lika mycket just nu. Jag mår inte så bra, jag är ledsen och känner inte helt igen mig själv. Jag vet inte vad det beror på, så här har jag inte känt mig inombords på väldigt länge nu. Jag känner mig så där ensam och vilsen, under hela helgen har jag inte velat kliva ur sängen. Jag har velat ligga där och gråta istället, men eftersom att William varit hos mig i helgen har jag gett mig fan på att gå upp. Men jag känner någon mörkerkänsla runt mig, maktlöshet och ensamhet i ringlande inferno. Det är som min själ skriker och lika så mina andetag, varje liten del av min kropp känner sig ledsen och jag hatar känslan. Kanske började det redan i somras, jag har varit glad men även känt av panikkänslor. Många minnen som besvärar mig och poppar upp på ytan, skrapar man lite på mig faller jag i små enkla bitar. Jag är stark på vissa sätt men så svag på andra, så rädd för att bli sårad och utnyttjad. Så rädd för att lita på människor, jag skulle behöva öppna mig. bli som resten och vara glad och öppen. Men det är den där spärren jag har, den där rädslan att folk ska se på mig med andra ögon. Jag är så rädd för vad andra ska tycka om de får veta mer saker om mig. Kommer de uppleva mig som ett freak? Jag längtar så efter att våga vara, våga släppa alla minnen och flyga ut ur de skal jag flyttat in i. Jag är trött på att känna mig instängd och rädd för att fly, jag är lika trött på att få såna här mörka perioder i livet. Jag trodde dem var borta tills de helt plötsligt är tillbaka igen, de där värdelösa mörka tankarna som jag bara vill pressa bort. Jag försöker skriva, men när jag känner mig så här lost, är det svårt att finna orden.

018

Me&I – Party

Då har har jag haft lite Me&I party här hemma. Det blev några plagg som kommer om någon vecka samt att jag köpte kläder som är från föregående kollektion. Det var jättetrevligt och kläderna är så fina, det kom dessutom en del människor så det var skitkul! Jag behöver sånt här eftersom jag egentligen är ganska obekväm med att träffa nya människor, vilket är spännande med mitt yrkesval där man möter nya människor hela tiden. Jag är väl sån som håller mig reserverad och granskar människor innan jag öppnar mig. Men när jag väl öppnat mig är jag en helt annan person. Jag behöver bara en liten inkörningsperiod först. Hur som helst var detta jättetrevligt och jag är nöjd.

IMG_1923.JPG

IMG_1925.JPG

IMG_1924.JPG

IMG_1926.JPG

 

Handtag.

Inlägget är ett samarbete.

Jag köpte en Malmbyrå nyss och är lite sugen på att pimpa den, hittade då dessa handtag som egentligen är kökshandtag men jag tänkte att det faktiskt kunde vara snygga på en byrå med? Eller vad tror ni?
Handtag och knoppar kan verkligen förändra en hel del, om inte bara möbler så även annat i hemmet. Jag älskar att göra om och pimpa möbler i diverse olika former och dessa gillade jag. Min Malmbyrå är vit, och jag tänker att silverfärgade handtag hade passar så himla bra? Vitt och silver är såna färger som i alla fall jag upplever alltid passar ihop. Vad tror ni?


Länk till bilden och handtaget hittar du här.