Pannkakor, ett barn som är sjuk och att känna livet.

William ville verkligen ha pannkakor till middag idag, självklart så fixade jag den saken åt honom. Jag åkte ner på stan och handlade lite ingredienser och fixade sedan Williams favoriträtt. Är det inte ganska roligt hur så många barn längtar efter pannkakor? Jag älskade pannkakor själv som barn. Speciellt min mormors, hon gjorde dem alltid så speciellt goda, eftersom jag inte längre bor i Orsa är det ju inte något jag äter så ofta, men istället lagar jag pannkakor åt William.

Efter vi ätit gick jag och William till soffan, där la vi oss och tittade på Harry Potter och halvblodsprinsen. Eftersom vi såg Harry Potter och den flammande bägaren igår samt Harry Potter och Fenixorden kändes det som ett självklart val att kika visare på filmerna.

Jag älskar böckerna men filmerna blir bättre för varje gång man ser dem. Just böckerna älskar jag för att dem är så beskrivande och målande. När jag läste dem som tonåring kände jag mig alltid som en del i texten, som jag stod bredvid och bevakade alla händelser. Jag läste klart sista boken på engelska när den kom ut, jag var då tjugotre år. Jag minns hur jag passade på att läsa medan William sov på kvällarna. Det var den första boken jag läste på engelska, jag vet inte varför jag inte gjort det tidigare.

Jag föredrar böcker på svenska, även om jag även gillar dem på engelska. Men svenska är mitt modersmål och därmed lättare att läsa på, oavsett hur bra man kan språket.

 

Efter vi kikat på film åt vi middag, vi väntade även till Williams faster och farmor som skulle hämta honom här. Han ska sova i Kniva inatt så imorgon kan jag jobba igen. Björn kommer även hem ifrån England idag, så det blir han som hämtar William i Kniva imorgon.