Jag tog första tabletten idag och jag har känt mig låg redan sedan innan jag tog den. Denna dag har varit en sån där dag när jag bara spytt på livet. Jag ville inte ta mig ur sängen, jag ville inte träffa någon och matlusten har varit som bortblåst idag. Det är som att dagen efter när jag gjort något viktigt dimper all lust rakt neråt. Som att den lilla energi jag hade kvar helt sögs ur mig igen, det är som att vara nollad och helt uttröttad. Jag vill så lite saker, jag vill inte slänga soporna men jag måste och gör det. Jag vill inte duscha, jag vill inte fixa mig och jag vill inte sätta på mig några fina kläder. Istället bor jag i mjukisplagg och känner mig instängd i saker som sitter åt. Jag är helt enkelt väldigt urtrött på allt. Jag spelade in en video idag och jag velat med att redigera och lägga ut, den blev så personlig och bitter och arg som jag är just nu. Livet alltså, det är inte roligt och idag är en sådan dag när jag inte vill någonting.

Det ska bli skönt att sova, skönt att få vakna upp imorgon bitti. Jag oroar mig för det faktum att jag tydligen ska må sämre av medicinen. Tänk om jag kommer göra det, kan man må sämre än så här? Är det ens möjligt?! Läkaren ringde i alla fall idag och berättade att alla värden var bra… Jag önskade någonstans att jag hade brist, jag vill inte utmattningssyndrom jag vill neka till det. Det här är inte jag, och jag vill verkligen inte vara en del av detta som numera är mitt liv.