En ännu värre dag.
Madeleine Stenberg 
Jag känner hur jag inte är positiv alls, hur allt bara är negativt just nu. Natten var hemsk, jag drömde om jobbet och alla måsten. När jag sedan vaknade fick jag ångest över att behöva ta medicinen. Jag vill verkligen inte alls ta den, absolut inte. Jag orkade ingenting idag, mer än att ta en dusch och kolla på The OC och fixade värma-på-enkelt mat åt mig och William. Jag vet inte hur snabbt man kan få biverkningar på medicinen men idag har jag haft en grym huvudvärk och mått illa som bara den. Sedan humöret och deppigheten upp på den saken. Jag trodde faktiskt huvudvärken skulle döda mig för en stund sedan, jag somnade på soffan då hela huvudet liksom sprängdes från nacken och ut mot tinningarna och käkarna. Jag känner hur jag biter ihop mycket just nu, väldigt onödigt men det gör jag. Jag är liksom öm i hela käften, som om jag skulle tränat musklerna i käken och ansiktet.
Jag borde gått utanför dörren idag, solen sken och det hade säkert varit bra för mig. Men istället tittade jag bara argt ut på solen och tog mig filt och tittade på glada människor i en påhittad serie. Eller glada, det händer ju tragiska saker i deras liv med, så det uppmuntrade mig ju stundvis att folk kunde ha det jävligt med.
Imorgon kanske jag är gladare, imorgon ska jag ha Me and I party här hemma som var bestämt sedan tidigare. Eftersom jag blir glad av sådant kanske jag blir det även nu?
Får väl se imorgon.