Provsvar: Förhöjda värden på sköldkörteln.

Har ni ibland känslor? Som att kroppen talar till er och ni liksom börjar lyssna till kroppen? När jag fick utmattningssyndrom struntade jag i alla dessa signaler, trots att jag tidigare varit väldigt lyhörd. Men nu sedan kanske en månad tillbaka har en röst talat till mig, det är något som inte är bra. Det är nog sköldkörteln… Det här låter konstigt kan jag tänka mig men jag har liksom bara haft en känsla. Sen att jag ökat i vikt på väldigt kort tid, vågen har liksom pekat rakt uppåt trots att jag motionerar och äter nyttigt.

Så för exakt en vecka sedan i husvagnen när min läkare skulle ringa mig gällande min allergi frågade jag om det fanns möjlighet att testa sköldkörteln på mig. Berättade om viktuppgången och att jag har det i släkten. Självklart sa min läkare och därför lämnade jag tre rör med blod idag. Läkaren ringde precis och berättade att ett av värdena är precis på gränsen till för högt. Eftersom det kan vara så tidigt stadium måste jag lämna nya prover igen om lite mer än en månad.

Så här sitter jag nu och funderar lite, kan det vara så att rösten hade rätt? Det får jag ju inte veta förrän om lite mer än en månad men ändå. Eftersom jag har det i släkten, är mellan 30-40 är det ju inte helt ovanligt, vad jag förstått är det ju runt då som det bryter ut. Sen kalla mig konstig, men nog skulle förklaringen till min viktuppgång så här plötsligt kännas ganska skön om det är sköldkörteln, för då får jag ju en förklaring på saken. För jag förstår allvarligt inte hur jag kan gå upp i vikt när jag rör mig som jag ska och äter nyttigare än någonsin.

Men ja, den som lever får se. Intressant ändå, det där med magkänslan. Man ska lyssna på magkänslan det känns faktiskt som den många gånger vet bäst.

En tidig morgon i Falun och en smoothie bowl.

Jag gick upp tidigt idag, skulle ner på stan och vårdcentralen för att lämna ett blodprov där. Därmed fick jag gå på ganska gator som var nästan helt utan människor. Så skönt! Jag gillar att gå i ensamhet och slippa möta folk hela tiden, det kan ju verka otrevligt men det är egentligen bara för att det är sån skön känsla när det är alldeles tyst och man bara för uppleva stunden här och nu.

När jag kom hem gjorde jag som smoothie bowl till frukost. Kände väl att jag lika gärna kunde äta efter besöket istället för före. Det var riktigt gott faktiskt, energirikt och så håller man sig en stund. Var hemma en stund, och bara tog vara på tiden. Pratade med William, min mormor och min mamma i telefonen och sen hörde Björn av sig. Jag frågade om han ville luncha och det ville han, så vi åt lite thai tillsammans. Var längesen jag åt det nu, sen fick jag åka hem med honom. Så nu sitter jag här, vet inte vad jag ska göra? Ta mig en promenad skulle göra mig gott, så det kanske är något värt att ta mig för. Vad gör ni för något idag?