Jag kör en bloggutmaning i april. Vill du följa med? Skriv en kommentar, och blogga om ämnet du med. Klickar du på länken, så kommer du till samtliga ämnen att skriva om.

Ärr kan ju vara många saker, det kan vara ett ärr på den synliga delen av kroppen som det jag visar på mitt knä, eller så ärren på insidan kroppen. Eftersom jag ofta skriver om insidan kändes det som rätt tillfälle att delge er lite om utsidan.

Detta ärret fick jag efter en cykelolycka. Jag var fjorton år och skulle cykla hem från mina då vänners hem. Jag tog cykeln, trampade glatt iväg och åkte nerför en backe. Skulle ta kurvan varpå något slängt upp en stor grushög där, cykeln la sig på sidan och det enda jag tänkte var ”upp med huvudet”. Jag hade ingen hjälm, slog i hela knät och tror jag tuppade av en stund. Minns att någon skrek ”HUR gick det” och kom springande och det enda jag tänkte där sönderslagen var ”fan någon såg och sedan, MINA nya jeans”. Personerna skjutsade hem mig, och hemma möttes jag av min mormor som ringde sin tvillingbrors fru som jobbade som sjuksköterska som fick tejpa ihop knät åt mig. Ärret fick jag som belöning för mödan!

Jag var hemma en vecka från skolan för det där, haltade och hade skitont. Det var historien om mitt ärr på utsidan.

Deltagare i aprilutmaningen är:
Står du inte med på listan? Säg till så lägger jag till dig.

Paula
Elisa
Ivars bilder
Karolina
Fröken Rödlök
Jenzel
Itismadeby
Kraka
Mirre
Hannafialotta
BP-computerart
Znogges


Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

66 kommentarer

  1. Åh, illa! Cykelolyckor har vi nog alla varit med om. När jag var kanske 12 år skulle jag impa på alla på en camping där ingen vågade cykla ner för en brant backe. Sagt och gjort, längst ner var det en rot som stack ut på vägen dock som jag cyklade på, både flög och voltade innan jag landade och gummit på handtagen var borta så jag fick cykelstyret in i magen, det fick dras ut. Fick ett dygn på sjukhuset och ett häftigt ärr att visa upp nu när jag var tuffast på campingen haha!!

  2. Tänk vilka konstiga tankar man kan ha när något sånt där händer. Som att ens kläder är det som verkligen betyder något egentligen. 😀 Skönt att inget värre hände i alla fall när du inte hade hjälm och åtminstone tänkte på huvudet när du föll. 🙂

  3. Det är nog många som har ärr ! Jag har ett vid hakan som jag absolut inte gillar , slog mig där 3 ggr på samma ställe när jag var liten , fick sy en gång & tejpa 2 ggr ;p

  4. skönt iaf att någon i din släkt jobbar som sjuksköterska o kunde hjälpa till med ditt knä.
    Varje ärr man har är en ny historia som hänt i ens liv 😀

  5. Ja många tänker nog tyvärr bara på ärr på utsidan, men det kan finnas många på insidan med.
    Vilken tur det gick bra ändå, förutom knäet då. och hur gick det med byxorna, eller det kanske du inte minns? :

  6. Det gör ju så otroligt ont att ramla med cykeln. Jag har själv lyckas välta med cykel och fick styret i ljumsken. Det blev en natt på akuten då. Nu vågar jag knappt cykla ?

    1. Oj :-o. Låter som hemska bett, hur mår du gällande den saken idag? Blev du rädd för hundar efteråt?
      Så sorgligt att du kände det som att alla tittade tycker jag 🙁

  7. Jag har gjort något liknande men cykeln välte för min väska kom in i hjulet. Självklart flög jag av cykeln. Femton meter bort stod 20 militärer på ett stramt led men på två sekunder var alla framme vid mig. Som jag skämdes inför dessa unga och ganska så snygga killar… Mitt knä fick sig också en rejäl törn!

    1. ÅH fy det låter smärtsamt :-o.
      Fick du ärr efter ditt fall? Förstår den där känslan med att skämmas så märkligt egentligen, att skämmas för man skadar sig 😮

  8. Ajajaj det gör så jäkla ont! Jag cyklade också omkull rejält när jag var 12 och fick med ett stort ärr på knät!

  9. Åh fyy, jag kan riktigt känna hur ont det gjorde ?. En ont-sak jag lyckades med som äldre barn var då jag och min kompis jämt kollade i sopcontainers. Jag hoppade ned i en och fotsulan landade precis på en tjock rostig spik som verkligen sjönk in i foten. Huvva!

  10. Outch! Å vem hade trott då att ärret efter din cykelolycka skulle bli till perfekt bloggfoder till ditt tema;-) Letade febrits på min kropp för att hitta ett ärr som jag kunde visa upp, men hittade inget, tyvärr. Ja, iofs är jag ju glad att jag varken har operationsärr eller andra ärr, men det hade ju varit kul att vara med idag…

  11. Oj det måste ha gjort så ont, tur i oturen att du bara gjorde illa knäet det kunde ju ha gått så mycket värre till 🙂 Hur gick det med de nya jeansen? 🙂

  12. Måste ha blivit ett rejält Jack eftersom det syns efter så pass många år. Men vilken tur att du fick hjälp av den förbipasserande personen och din släkting som var ssk.

  13. Så sant som du säger att ärr inte behöver vara synliga på kroppen. De som gör allra ondast är de som sitter i hjärtat och själen.

  14. Har nästan ett likadant ärr på båda mina knän fast de är från att jag sprungit och ramlat. Skönt att de ändå gick bra trots att du inte hade hjälm. Verkligen så kreativ inläggs idé förresten & kul att läsa ?

  15. Men alltså Fy vad ont! Och nog för att det inte är jättekul med ärr, men det blir ju verkligen ett minne. Något att tänka tillbaka på =) kram fina <3

  16. Alla ärr har en historia och som du skrev till mitt blogginlägg om ärr, så förstår du inte att man kan döma utifrån det.

    Jag hoppas verkligen att om du cyklar att du använder hjälm idag. Ha en bra tisdag!

  17. Jösses! Vilken tur ändå att det gick såpass bra när du inte hade hjälm! Så hemskt att allt kan ändras så fort :/ Ta hand om dig!!

  18. jag har också ärr på min kropp vet ej om man ser det på bilderna, men numera är mitt ganska osynligt syns såklart ävl i skarpt ljus

  19. Fy för att cykla omkull. Tur i oturen att det ”bara” var knät med tanke på att du cyklade utan hjälm. Jag brukar alltid vara noga med hjälm. Ironiskt nog så är det de gånger jag inte haft hjälm på huvudet som jag cyklat omkull. Den ena gången vurpade jag nerför en backe, bokstavligen gjorde en volt över cykeln, landade och fick cykeln i huvudet. Den andra gången så var det några barn som gick mitt i vägen. De såg mig komma men flyttade ändå inte på sig så jag fick tvärnita och flög över cykeln…

  20. Haha… känner så väl igen det där… man ramlar och även fast det gjorde så satans ont så är det första man tänker ”Hoppas ingen såg”… haha!!!

    Usch det måste ha gjort jätte ont!
    Tur att du inte skadade dig värre… jag hade inte heller hjälm som liten… det var inte så noga då, tror det började komma när jag var runt 16-17 år men då cyklade jag inte längre 😉

    Ha en fin dag…
    kram kram

  21. Ojoj de e så otäckt med cykel olyckor jag är livrädd för att cykla 🙁 men tur att de inte så att du gjorde dig jätte illa för att du inte hade hjälmen på 🙂

  22. Aj, aj så ont det lät. Så typiskt att man tänker shit någon såg, särskilt när man är tonåring så blir det väl dubbelt pinsamt.
    Tänk vad ärr sen ger minnen ❤

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma sedan 2004. Bor med min mellanpudeltik Lizzla född (230225), hon kom till min efter att hennes älskade och saknade storasyster Skilla (190919) dog framför mina ögon i en bilolycka den 15 april 2023..Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, och speciallärare i språk, läs- och skrivutveckling med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa