
Idag är det 26 år sedan jag cyklade hem från Storgärdet i Orsa där jag lekt med min kusin Nathalie som var på besök hos min farmor. 26 år sedan jag vände mig om och såg en präst gå in mot min farmors trapphus. Hela 26 år sedan det ringde på dörren när jag och mamma spelade Bingolotto och jag ropade åt mamma ”Det står en präst i dörren”. 26 år sedan jag fick veta att min pappa dött i en bilolycka, och jag som då var endast nio år fick möta döden för första gången. Jag en storasyster till två små syskon med åldern 4 och 5 år. Där slutade jag på många sätt vara ett barn och fick lära mig att livet hade sidor som inte kunde kontrolleras.

Det är konstigt att tänka sig att jag gick i tvåan när min pappa dog. Speciellt då jag är lärare och träffar så små barn ofta. Det är svårt att förstå att mina syskon var väldigt små när de blev utan en pappa. Med åren har sorgen bleknad, men jag kände länge en saknad och hade svårt att förstå att pappa var död. Sedan har det blivit som så att jag inte riktigt minns hur det var att ha en pappa. Jag kan se bilder som ovan, men jag minns honom inte längre. Kan önska att jag kunde få höra hans röst på något sätt, för att se om jag skulle minnas hur han lät.

Hur pratar man med barn om döden har jag ofta fått frågan om. Jag tycker man ska prata med barn om döden som man talar om livet, berätta om saken gör den inte till något som för mig blev en chock. Berätta att döden finns där lika nära som livet.

Pappa var endast 39 år när han dog, i år skulle han fylla 66. Född på hösten som han var. Denna bild är förmodligen den sista som togs på honom. Han sitter hos min farmor och jag misstänker att hon tagit bilden. I hans knä sitter Acke pappas hund. Man tänker på livet och hur det blev, pappa var så ung när han lämnade jorden. Nu är han ett årligt minne i min blogg, där jag speglar honom med fotografier. Idag är det 26 år sedan du dog pappa, det är inte konstigt att ett barn på nio år till slut glömmer, åren suddar våra minnen i väg.
Jag blev verkligen berörd av din historia! Så hemskt att förlora en förälder som barn, jag beklagar verkligen fina du❤️
Ja det var en händelse som påverkade mig mycket som barn <3
Beklagar 🙁 jag har förlorat mina föräldrar senare. Oerhört smärtsamt men jag blir så ledsen när jag ser hur små ni var <3 vill bara krama er, fast ni nu är vuxna. Stor kram till dig.
Stor kram till dig, oavsett när ens förälder eller nära dör så är det smärtsamt :(. <3. Dock på olika sätt <3. Kramar!
Jag blev också rörd av din text, så fint skrivet. Ni alla var alltför unga när det hände <3
Ja vi var ju det, man är inte så stor i den ålder 🙂
Usch, jag varken kan eller vill tänka mig ett liv utan min pappa! ❤️?
Förstår det, speciellt när man är vuxen. Jag kände som du för min mormor, kan fortfarande inte förstå att hon är borta. Med pappa är det annat, han är borta och har varit det mer tid i mitt liv än jag hade honom i mitt liv.
beklagar gumman
ja det är så ofattbart att de inte kommer hem igen liksom . 26 år .. alltså 39 år han va ju mitt i livet och med er barn o allt mitt i
så små ni va förstår om du inte kommer ihåg något om honom så längesen
ja en polis och en präst brukar va med vid olyckor
min pappa dog ju för ett år sen o det är ju så han bleknar redan nu man skulle vilja träffa han nu igen . jag höre hans röst på video här om dagen o börja lipa så ja… jobbigt
Ja verkligen, det är hemskt att tänka på det som att någon i ens liv man har nu skulle dö för sina barn. Det är verkligen hemskt. Jag förstår det <3
Jag får ont i hjärtat när jag läser om din sorg. Kan inte förstå hur det känns eftersom jag inte varit med om samma förlust. 26 år är lång tid!
I höst börjar min dotter i tvåan och man är inte stor i den åldern. Kram <3
Ja visst är det så, jag var så liten när det hände. Ser barn i samma ålder och tänker på hur liten man är. Hur liten jag var när livet förändrades för alltid.
Jag beklagar! 🙁
Att förlora en förälder i så unga år kan inte vara lätt!
Nej det var ganska tufft där och då.
Man önskar att man fick ha sina föräldrar så länge det bara går, förstår din saknad och vet inte vad jag skulle göra utan min pappa, men man lär sig väl leva med det. Förlorade nästan min pappa för 8 årsedan i en hjärnblödning, det satte helt klart sina spår.
Ja samtidigt kan jag inte riktigt föreställa mig ett liv med honom, eftersom jag var så liten när han dog. Nu när min mormor dog var det betydligt värre, för henne saknar jag på ett helt annat sätt. Pappa har jag liksom inte haft på samma sätt i mitt liv.
Så fint inlägg. Blir rörd bara av att läsa det.
Åh <3
Ohhh hualigen hemska tanke och sorgen är sååå stor, så fint du skriver om din pappa och sorgligt med
Ja det är inget ett barn ska behöva uppleva.
Så tragiskt när han var så ung. Värsta mardrömsbeskedet ni fick den kvällen. Beklagar
Ja verkligen.
Jag beklagar verkligen att han tog ifrån dig när du var så ung. Min kusin dog ju nyligen och jag har haft jättesvårt för att veta vad jag ska säga till mina barn och hur jag ska förklara. Men som tur är så har de två äldsta ändå förstått och de förstår ju självklart mycket mer än jag tror ibland. Ta hand om dig <3
Ja det är svårt det där, jag har i och med min pappas död fått lära mig att tala öppet om döden.
Usc va jobbigt o förlora en så närstående :/ vet hur det är men förlorade min bästa vän 2017 . Man kan aldrig glömma . Bara acceptera och försöka hitta nya vägar att gå o försöka gå vidare .
Nej, samtidigt har jag glömt det mesta. Jag minns knappt tiden med honom eftersom jag var så liten när han dog.
Usch, så fruktansvärt. Livet kan verkligen förändras helt från en sekund till en annan. Men så otroligt vackert skrivet av dig! Rörande inlägg. <3
Ja det är ju verkligen så med livet <3
Vilken fin text du har skrivit om din far. Beklagar verkligen. Men precis som du säger tycker jag man borde prata om döden med barn på så sätt som du beskriver?
Tack <3
Hjärtat! Så fantastiskt fint skrivet, för det skär i hela mig att läsa. Skickar alla kramar till dig vännen! STOR KRAM <3
<3
Oj vilken historia gud så rörd jag blev du fick mig verkligen att tänka tillbaka till 26 år sen fast inte var med dig då , man blev väldigt tagen i historien ❤️Och du skriver ju så bra.
Jag kan nog tänka mig att man som utomstående kan känna så, precis som jag tänker kring andra. Men själv så har jag aldrig riktigt kunnat greppa det så tror jag 🙂
Sorgligt och ledsamt.
kram
Ja det var tungt för barnet i mig att uppleva 🙂
En berörande och sorglig berättelse … förstår att det måste ha varit oerhört svårt att förstå.
Tiden läker sägs det, men en del sår läker aldrig riktigt och sorgen finns kvar där djup inne.
Kram
Ja det var tufft verkligen, som liten och att försöka ta in saker. Nej så är det absolut <3
Beklagar verkligen!
Styrkekramar<3
<3
Det måste vara svårt att förlora sin pappa så tidigt. Jag känner med dig.
Ja det var tufft. Jag förstod det nog inte riktigt heller 🙂
Usch vilken otroligt hemsk och tragisk upplevelse som barn(eller alltid hemskt när någon dör). Starkt av dig att dela med dig av detta <3
Ja verkligen, det var inget ett barn skulle behöva uppleva :/
Det här inlägget berör mej oerhört mycket alltid hemskt att förlora en förelder starkt av dej att skriva deta kram
Åh <3
Åh vad sorgligt att han gick bort så ung!
Ja verkligen, 39 är ju en ålder när man ska vara mitt i livet, och inte dö :/
Usch vad tragiskt 🙁 <3
Ja det var tufft för ett barn att gå igenom :/
Fina du! Alla styrkekramar i världen till dig i dag!<3
Tack 🙂
Jag beklagar verkligen, det måste vara så hemskt att förlora en man älskar speciellt en förälder på ett sådant kaotiskt sätt.. Ditt inlägg var väldigt fint och berörande, han verkade som en jättefin person, han vakar över dig <3
Kramis
Ja det var tungt för ett barn att gå igenom den saken :).
Fy vad tragiskt! På tok för tidigt för en ung pappa att gå bort… Vissa datum etsar sig fast mer än andra i huvudets minnesbank.
Kram på dig!
Ja det var verkligen för ungt för en människa att dö vid 39 år :/. Ja det är verkligen så :/
Nä fy det kan vara så orättvist och så oerhört sorgligt. Livet, man har ju ingen aning. Känner igen mycket av de du skriver av hur min sambo beskriver det, han förlorade sin mamma i samma ålder som du var i . Sista meningen.. <3 kram
Ja livet kan vi inte styra över även om vi inom vissa saker kan tänka att vi har en talan <3. Så sorgligt för din sambo med 🙁
Skickar en kram 🙂
<3
Fint att läsa det du skriver. Jag förlorade också min pappa i en bilolycka 1993, då var han 39 år och jag var 5.
Så sorgligt, då var du lika gammal som min syster. Min bror var 4 när pappa dog. <3