Jag kör en bloggutmaning i september. Vill du följa med? Skriv en kommentar, och blogga om ämnet du med. Klickar du på länken, så kommer du till samtliga ämnen att skriva om.

Jag använder dagligen, jag skulle säga hela tiden. Som lärare och även nu nästan specialpedagog känns det viktigt, många gånger förstår människor betydligt bättre om man visar med hela kroppen. Jag önskar även att det ingick i min utbildning att lära sig tecken som stöd. Jag kan några enkla som duscha, äta och taxi. Men det kommer man inte långt med, jag skulle vilja kunna så mycket mera.

Deltagare i septemberutmaningen är:
Står du inte med på listan? Säg till så lägger jag till dig.

BP-Computerart
MinResaTumörMittLiv
it_is/Anette 
ditten_datten
Mina
StenhagenBettan 
Zinnie

20 kommentarer

  1. Räcker upp handen 😉 jag använder ofta hela kroppen när jag pratar… som t ex då jag umgås med min tyska väninna som varken pratar svenska eller engelska… ja hon håller ju på att lära sig svenska och jag tycker hon är riktigt duktig.
    Christijana säger dock att jag pratar vansinnigt fort.

  2. Här är vi återigen helt överens. Det är vi kanske inte alltid, men väldigt ofta tycker jag. Himla roligt, då du ju är så mycket yngre än jag.
    Å jag skrev också att jag nästan “kräver” kroppsspråk. Teckenspråk kan jag inte, men jag minns att vi som barn hade vårt eget teckenspråk, då vi bokstavligen formade bokstäverna med fingrarna. Tog en himla tid;-)
    BP recently posted..Kroppsspråket är något som jag…

  3. Oh så bra fråga! Så intressant att läsa. Jag använder också mitt kroppsspråk mycket. Jag pratar alltid med kroppen både på jobbet och på fotbollsplan i min roll som domare men också över huvudet taget pratar jag mycket med kroppen.
    Hannas krypin recently posted..En bloggplanering

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: