Kategori: Questions & Answers

Jag lyssnar på precis allt faktiskt. Finns nog ingen kategori jag inte kan fastna för, jag lyssnar på texter är en text tillräckligt fin och melodin passar bra ihop med den så kan det bli en riktig favorit. Så kan inte välja faktiskt .

Första klass så klart *S*.

Nä men seriöst? jag har ingen klass. Eller ja visst jag har ju en hel hög med en drös kurs-kamrater men klass har jag inte. Det har jag inte haft på vad blir det? 9 år?

Hehe lite roligt med ”min skola”.

Jag läser just nu på 4 lärosäten.
1 – Högskolan Dalarna. Det är min bas för lärarutbildningen och denna termin läser jag:  Sex och samlevnad, 7,5 hp (läst 7,5 förra terminen), Svenska I , 22,5 hp, svenska som andra språk 22,5 hp, specialpedagogik 15 hp.
2 – Högskolan I Gävle – Matematik i början 7,5 hp, samt matematik i förskolan 7,5 hp.
3 – Karlstads universitet – Språkstruktur 7,5 hp.
4 – Umeå universitet – Mobbning i lärande miljöer 7,5 hp.

Så min skola är just nu delad på fyra. Hehe

Eftersom jag är nyfiken och undrar vilka ni är kommer här sex snabba frågor. Svara på dessa så blir jag typ SKIT glad.

Vem är du? (Alltså inte bara namn utan vem du är som person)

Hur gammal är du?

Hur hittade du hit?

Hur länge har du läst min blogg?

Varför läser du min blogg? Något du önskar mer av?

Var bor du?

Hatar är ett starkt ord. Jag tror jag mer ogillar saker.

Jag ogillar skarpt folk som kommer försent. Sånt gör mig galen, mycket för att jag själv hatar att vara sen. Jag kommer hellre en halvtimme för tidigt. Att komma försent tycker jag är brist på respekt för andra människor. Varför ska mina dyrbara tid gå åt till människor som tycker att kvart över tre betyder kvart i fyra? Sånt gillar jag inte alls. Tio – femton minuter är okej men när klockan passerat detta då blir jag skit irriterad.

Lite som går hand i hand med det förra, jag gillar inte folk som inte dyker upp när de lovat. Om jag fixat något och människor säger att dom ska komma. Sen när klockan är dags dyker dessa aldrig upp. Så dagen efter får man ett sms ”oj jag glömde”. Såna saker köper jag inte, det är även såna saker som gör att jag slutar umgås med folk. Kalla mig elak men vänner som inte prioriterar mig prioriterar jag inte tillbaka.

Lögner, ganska självklara anledningar?

Skitsnack, aldrig förstått varför det folk ska hitta på saker om andra människor. Jag tycker dock det är skillnad på skitsnack och fakta. Har något betett sig som en idiot är det självklart okej att diskutera idioten med sina vänner. Men det är inte okej att hitta på saker om folk, sprida falska rykten. Men har någon gjort något oförlåtligt ser jag inga som helst problem med att diskutera saken.

Barn, vilket är en förutsättning för att bli lärare, ja förälder med så klart.
Sol och värme, hela jag fylls med livsglädje när solen tittar fram och värmer.
Sommaren och våren, vad finns det inte att gilla? Grillat på sommarkvällen, ljudet från glada människor, allas leenden som möter en på gatan (dessa leenden syns sällan på vintern). Jag tänker bara på hur det är här där vi bor. Jag har inte sett mina grannar sen i oktober, nu är alla dessa ute och gå skiner upp och stannar och småpratar. Folk blir helt enkelt mycket mer glada när solen tittar fram.
Jag gillar höstens färger för det blir så bra bakgrunder till fotografier då. Eftersom jag brukar dra med William ut som modell lite när som. Foto är helt klar något jag gillar, att stå bakom kameran och få fram något speciellt. Sånt gillar jag skarpt.
Teknik, jag ÄLSKAR tekniska saker. All ny teknik vill jag ha, vilket blir dyrt i längden många gånger *hehe*.
Inredning, att fixa hemma är avkoppling för mig, att städa och se resultatet är nog lite som en spabehandling för mig. Låter kanske konstigt men jag älskar att ha det rent och snyggt hemma.

Åh jag har väldigt många fina vänner i mitt liv. Såna jag värderar högt och verkligen är glad att ha i mitt liv.

Anna – Träffades 98. Bodde grannar och sprang mellan husen och snackade och fnittrade som bara två fjortonåringar kan. Minns hur roligt vi hade. Sedan har vi liksom hållit fast vi varandra, när vi ses eller pratar är det alltid lika. JAG har alltid förbannat kul med Anna. Vi har varit på diverse konserter ihop, kan sjunga Eddie Meduzas alla texter på fyllan. Hon är också gudmor/fadder till William.
Lena – Träffades genom Anna skulle man kunna säga, även om vi möttes på St:Mikaels korridor en gång och snackade. Vi blev väldigt nära vänner när vi båda var på logfest 2001 i Sågmyra. Jag insåg att Lena och jag var riktigt lika.  Vi hade hata alla karlar kampanj 2002, där vi dissade och levde med mottot ”Det är rätt åt honom för han har säkert sårat någon i alla fall”. Fadder/gudmor åt William.
Sophie –  Träffades via lunar 2004 då jag väntade William och hon sitt tredje barn. Genom snäll tjej, vet att hon alltid har några kloka ord att säga om man skriver något till henne. Är himlans glad att ha henne som vän. Hon är alltid så positiv och glad, såna människor gillar jag i massor.
Lisa – Träffade via Högskolan Dalarna, har förbannat roligt ihop med henne. Känner att vi aldrig har slut på samtalsämnen. Vi har kommit över diverse roliga akademiska ord och meningen sen vi började på högskolan, ”JAG vill förkovra mig i litteraturen”, heteronormalitet. Förutom de har vi också många gånger frågat varandra (VAD fan betyder de?). Många skratt och många roliga upptåg. Är otroligt glad att jag blivit vän med Lisa.
Linn – Vi ses dock inte så mycket längre. Men jag har haft väldigt kul med henne också. Massa barnvagnsrundor på stan, resan till Rättvik, hemmafester, kåren och tjej-festen på Harrys.  Gick igenom bilder från 2005-2009 och såg massa saker vi gjort. Är synd att vi ses så sällan, men blir så när man lever ett väldigt upptaget liv antar jag.
Sofie – Vi ses för sällan vi med. Men alla roliga saker vi gjort ihop glömmer jag inte så lätt. Hennes röv har jag fått se många gånger och bildbevis finns också. Rolig tjej med HÄRLIG humor.
Sandra – Vi ses numera i alla fall ganska ofta. Började plugga andra terminen på högskolan Dalarna ihop. Haft riktigt roligt, med vinkvällar och massa gapflabb på högskolan.

Är glad över att ha så fina vänner. NI är toppen!

Helt klart städning. Jag känner ofta att jag MÅSTE städa, jag skulle vilja påstå att det nog är mitt måste. Förutom de så är det väl att studera. Båda ligger nog på måsten som alltid finns där som en påminnelse. På sista tiden har jag kört med att skriva klart en kurs varannan helg vilket känts otroligt skönt då jag sedan enbart kunnat koncentrerat mig på seminarierna. Jag hatar att ha saker liggandes.

Jag har fått höra att jag alltid var glad som liten. Tills jag var tre, fyra år ungefär när jag började bli bestämd och ilsken.
Jag har alltid varit en ganska bestämd typ som velat ha rätt. Har jag inte fått rätt har jag helt enkelt surat eller gjort sakerna ändå. Redan som barn tog jag inte ett nej.
Jag minns att jag som barn tyckte att det var kul att leka med bilar. Jag ratade allt vad dockor och sånt hette, klänningar och sånt var aldrig min grej. Jag tror mamma var lite besviken för det, hon ville ju ha en flickig flicka som lekte med dockor. Jag vägrade och valde bilarna.
Så när jag fyllde fyra år fick jag min första my little pony,  det tyckte jag var SÅ roligt att leka med. Lekte med dom dygnet runt, kollade på filmer lekte och lekte. När jag började på lekis (förskoleklass) föredrog jag att leka med killarna. Det var betydligt roligare i bygghörnan eller vid kuddarna. Minns att jag försökte leka med flickorna i köket men det gick liksom inte. JAG förstod inte hur man skulle göra, hur det kunde vara roligt att mata och leka mamma pappa barn. Det var inte alls min grej liksom. Jag drog istället till killarna och lekte vilda lekar.
I ettan började jag smått prova leka med Barbie, det tyckte jag var kul. Men lekarna vill jag minnas handlade mest om att vara tonåring. Gärna tonåring med barn FLERA barn. Men jag var ändå lika road av att leka med pojkarna även där. Lego på fritids, polis och polishund (jag föredrog att vara polishund).
Det är väl mest så jag minns mig själv som liten, pojkflickan. Även idag finns dom dragen kvar, jag har få typiskt kvinnliga intressen.

William är min familj i första hand så klart. Han är den jag har här hemma. Någon jag ser varje dag och älskar så otroligt mycket.
Min lilla envisa och levnadsglada son. Humor och bus. Han har alltid haft extrem humor William. Garvar som fan när man gör vissa saker, sen får han lite hicka. Det är min William de. Det går att diskutera med honom, även om William alltid vill ha rätt och tycker att alla andra har fel. Han bryr sig om andra och är väldigt empatisk. Redan som liten mådde han jätte dåligt om någon gjorde sig illa eller blev ledsen. Jag minns förut han var nog tre år då, så var det en liten ettåring som ramlade och slog sig. William hade sprungit dit hjälp h*n upp och kramat och blåst samtidigt som han sagt till några andra barn att springa till fröknarna.  Den starka empatiska förmågan har också gjort att det inte går att diskutera olyckor när William är med, han blir helt likblek och håller på att svimma. När jag berättade att jag fick kniven i handen blev han helt vit i ansiktet och mådde jätte dåligt.

Han är en snäll kille William, lyhörd som vill alla väl. Han försöker verkligen att göra saker rätt. Men han har svårt när han inte lyckas med saker. Då skiter han hellre i det. Han har alltid varit tidig med saker, men när han ska lära sig något nytt avskyr han att inte kunna det på en gång.

Idag ska dom i väg med skolan och åka slalom. William ska stå på dessa skidor för första gången blir spännande att höra hur det gått.