Beställde en glossybox. Blev jättenöjd med innehållet.
Kategori: Mitt liv
Vård av barn.
William är sjuk, inte kul för honom direkt. Feber och halsont, han ligger just nu på soffan och sover.
Jag kollar på senaste avsnittet av Glee, har hunnit med att se The vampire diaries och The Walking dead också. Ska hänga lite tvätt och passa på att tvätta när jag ändå är hemma, ska även städa lite. Men tar det lugnt ett tag till.
Kryssning med M/S Viking Cinderella.
Jag har gjort något jag aldrig trodde jag skulle göra, med familjen drog vi på en dygnskryssning tillsammans. Det var jättetrevligt med god mat och fint väder. Jag mådde illa ett tag när vi åkte tillbaka från Åland till Sverige och de var inte kul då. Men annars var det roligt, jag intalade mig själv att besättningen vill hem lika mycket som jag vill. Det lugnade mig, på natten sov William inte speciellt mycket medan jag sov tungt. Lite skillnad så där på vem som kan sova och inte. Jag sover mig igenom det mesta, hörde knappt några andra resenärer heller så det var bara plus för min del. William diggade maten, vi åt först en middagsbuffé och det är verkligen plus i kanten att man får fri tillgång till dricka, maten var också sjuktgod så jag åt räkor och annat gott. När vi vaknade på morgonen hade vi först tänkt kliva av en snabbis i Åland men vi hann inte med det istället gick vi upp på däck och kikade på staden och landskapet och det var riktigt varmt där. Solen lyste även över havet när vi kommit ut så det var riktigt varmt att stå på däck och få solen på sig.
Eftersom vi åkte buss ner och hem så stannade vi även i Heby där vi tog oss en promenad runt i samhället, kikade lite på deras centrum och jag blev väldigt positiv till den orten eftersom folk hälsade på en när vi gick runt! Framme vid hamnen hade vi två timmars dötid, så vi tog oss en promenad runt söder och kikade. Jag hade helt fel skor för en promenad! Resten av resan hade jag skitont i fötterna och led! Men det var ändå väldigt kul att kika runt på söder och bara mysa runt bland husen. Vi hann även med att besöka Sofia kyrkan och kikade hur det såg ut där.
Vi slapp någon väntan på bussen hemåt så då åkte vi bara och jag började läsa femtio nyanser. Natten spenderade vi hos Björn med melodifestivalen och film, jag sov tungt.
Om jag kan tänka mig åka båt igen så absolut, men jag vill åka med familjen även då. Jag trivs bäst när jag är i närheten av William, och de är även en anledning till att jag inte dragit på utlandssemester. Alla är vi olika, här kommer lite bilder från vår resa med Viking Line och M/S Cinderella.

På bussen, på väg på vårt äventyr.

William spanar ut över hamnen och Gröna lund. Riktigt dimmigt var det.

Spännande.

Ett hett tips! Vandra inte runt på söder med sådana skor!

Jag drack en sådan!

Vi tog oss en tur ut på däck på kvällen och kikade lite på Skärgården i mörkret.

Kikade på Åland.

Spanar runt.

Kändes nästan som sommar när jag stod ute på däck och såg solen
lysa upp havet!

Min bok på väg hem.
På väg ner läste jag ut Pretty little liars Hemligheter.
Hej ledighet, och en hemlighet inte så många vet.
Fredag och jag är ledig, nästintill semester? En dag men det betyder ändå tre dagars ledighet fyllda för energi och roligheter!
Känslan av att vara ledig fyller livet skulle jag vilja säga.
Denna dag kommer bestå av familjetid, jag ska verkligen bara njuta av att vara med familjen och ro in oss i ett lugn. Vi har avnjutit en frukost tillsammans, tittat ut på ett mulet Falun men ändå känt oss glada.
För visst får man vara glad trots ett höstväder i februari?
I mitt hår finns det nu en vanlig inpackning, snart ska duschens varma vatten rinna över min kropp och kläder och ett leende ska spridas genom mig. Det är ledighet och fantastiskt, livet är underbart! Jag vet inte om mina nya trettio gav mig ett nytt andetag för jag känner sådan inre frid numera, som jag funnit en balans i det som annars varit så stressat inombords.
De senaste åren har jag pressat mig till max, jag gick in i väggen 2009. Jag minns det ännu för det var en hemsk upplevelse när kroppen bara sa ifrån, jag talar inte så ofta om saken eftersom jag skäms. Från det William föddes tills jag slutade plugga tog jag på mig för mycket saker, jag gör det fortfarande. Men en period där så jobbade jag 4 dagar i veckan mellan 8-16 varje dag, jag pluggade på mer en heltid med två eller ibland tre kurser på sidan av. Jag försökte vara den perfekta mamman med allt ha ett välskött hem, jag skulle hinna med allt annat också visa att jag kunde. Jag ville ge järnet för att folk skulle fatta att det inte är en katastrof att bli gravid ensam vid nitton eftersom det var vad alla påstod. Jag vet inte hur många gånger folk sa till mig att ”någon” sagt till dem att jag skulle bli ett socialfall bland många andra. Jag gav mig fan på att bli något bättre än så.
Så jag pluggade, jag jobbade, jag hade det perfekt städade hemmet, jag tränade flera dagar i veckan. Jag log, jag kämpade och var samtidigt den där lilla personen inombords som ändå hade massor kvar från mitt bagage. De året hände det saker runt mig och något kraschade, helt plötsligt här hemma fick jag ingen luft, jag föll till marken och astman tog över helt. William som då var fem år ringde i panik till sin pappa medan hans mamma låg på golvet och knep efter luft, min lilla son hade i panik hämtat min astmamedicin och ville ha hjälp NU! Jag minns inte så mycket om vad som hände runt mig mer än att jag hamnade på akuten och lasarettet och fick inhalera ett bra tag. Prover togs och mina lungor var överarbetade, jag blev skickad upp på Lung- och allergikliniken där läkarna kände igen mig och blev oroade, jag fick ta pulsprov och de var läskigt! Pulsprovet visade att mitt hjärta var överansträngt även de och läkarna kände på punkter i min kropp och med varnande ton sa att, du måste dra ner på tempot annars går du snart in i väggen totalt! Jag drog ner på tempot lite, men kanske inte fullt ut. Jag ville någonstans vara bra, känna mig tillfreds med mig själv och känna i mig själv att jag lyckats.
Den där känslan kom aldrig, men något har hänt här vid trettio, jag vet inte vad det är men det är något. Jag vill njuta av livet, och jag försöker tänka att jag duger som jag är. Jag behöver inte leva efter ett liv i perfektion. Jag vill vara mig själv och ta vara på livet som det är. För livet är viktigare än allt annat, jag lever här och nu och är nöjd med det.
Naglar och serier.
Nopoo för dagen.
Livets träd.
Paket
Ja men det var väl inte så farligt?!
Min väninna kom nyss förbi och berättade om att hennes åttaåriga son blivit helt förtvivlad idag på Willys då han fått se denna tidning i ögonhöjd vid tidningsstället. Justin Beiber och någon annan karl suger på en strippas bröst. Min väninnas son mår jättedåligt av saken och jag förstår honom! När går gränsen för snusk egentligen?! Snuskhyllan ligger alltid högst upp på tidningsställen men det är okej att ha såna här bilder på löpet och första sidan långt nere?! Hur som helst hade min väninna vänligt sagt till kassapersonalen att hennes son blev illa berörd av bilden, varav hon i kassan ovänligt säger ”men det där var väl inte så farligt?!” Öh?! Vad är se för ett svar? Det kanske inte är de för henne, men för ett åttaårigt barn är det både äckligt och chockerande! Ännu värre är det när Justin är idolen i barnets liv.
Behöver verkligen allt vara på framsidan?! Jag undrar också om man fått höra samma kommentar om det varit en ammande kvinna som var på framsidan?! Då hade det förmodligen varit väldigt provocerande och äckligt… Men vuxenbilder det är ju okej i vårt sexistiska samhälle.































