
Jag följer just nu med i fallet kring hembarnmorskan, Agneta Bergenheim som nu riskerar att bli dömd för att hon bistått vid hemförlossning vid tvillingfödsel. Jag vill inte gå in mer på henne fall, men jag sympatiserar absolut med människor som blir ifrågasatta i sin profession av åsiktspolisen på nätet.
Vad jag menar med detta är den extrema rädslan nästintill fobin vi har i detta landet till allt med ordet hem i kombination med barn. Vi har hemförlossning, hemskolning, hemmasittare (jag föredrar ord som barn med ångest som är hemma), hemmaföräldrar med mera. Så fort något av dessa ord kommer upp sätter förståsigpåare igång med att säga hur livsfarligt det är, hur oansvarsfulla föräldrar är, hur det kommer gå käpprätt åt helvete åt dessa barn för: ”Jag skulle minsann…” som att alla dessa ”jag:are” har något företräde i andras liv kring hur de vill leva sina liv.
Istället för att ställa sig frågan inåt, varför väcker dessa saker sådana starka känslor hos mig? Är jag inte nöjd med mitt val egentligen? Kan det vara så att du som kritiserar hemmaföräldrar egentligen inte önskade dig något annat? Du som sitter och dömer föräldrar till barn med ångest, själv en gång var barnet som mådde så dåligt att du egentligen inte borde varit i skolan utan hemma med din familj? Är det så att du som skriker att du skulle dött om du fött hemma, i själva verket tänker någonstans att om saker inte varit som det var där på sjukhuset kanske vi inte alls behövt hamnat i situationen vi var i?
Dessa ord ovan kommer så klart göra att någon ser rött, vi är indoktrinerade i att leva i intuitionen som kallas samhället. Vi varken ska eller får inte tänka utanför boxen. Vi ska vara zombies och må bra i det. Men tänk om, och jag menar det. Tänk om, allt det du är så inställd på är rätt faktiskt är fel? Att det finns orsaker till varför barn idag mår sämre än någonsin. Att människor idag väljer bort barn, att drömmen om frihet är så långt bort att vi inte ens vågar ta på den? Enbart för att hem och barn är ett slagord, vi ej ska ta i med tång.
Upptäck mer från Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv!
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Jättebra skrivet, precis min tanke ❤️🙌🏻
Så himla fint att höra att fler har samma tankar ❤️. Man måste våga ifrågasätta saker som är normen.
Aldrig hört om fallet. Tittar bara på ”svenska fall” o det där men det kanske kommer där. Eller så är det inte ett ”sånt typ av” fall.
Nej där lär det knappast komma upp.
Kloka ord! Jag har också följt med i fallet med Agneta. Det verkar heller inte vara någon som ser till hur kvinnorna som förlöstes av Agneta resonerade eller hur de mår. Är de nöjda med sitt beslut, ångrar de något? Nej det enda man fokuserar på är det som eventuellt kunde gå fel men faktiskt inte gjorde det. Var är det fria valet för de födande kvinnorna. Det måste väl ändå vara deras val i slutändan. Vi har självbestämmande och autonomi i Sverige men när man försöker använda sig av det är helt plötsligt fel.
Det är en sorglig utveckling i dagens samhälle att den som vågar gå på sin instinkt och gå emot normen, oavsett vad det egentligen handlar om är den som får ta emot kritiken. Nåde den som vågar tänka själv liksom. Tror det kommer uppfostras en rädd generation. En generation som kommer välja det trygga och inte våga ifrågasätta.
Ja verkligen, det är läskigt hur vi ska tycka och tänka samma sak. Gå i ett lemmeltåg och göra som samhället säger och tycker.
Har sett flera kvinnor på Agnetas sida (följer henne) där många vittnar om hur hon varit deras räddning. Men sådant får man ju inte tycka. Det är helt okej att låta personer föda barn i bilar på grund av långt till förlossningen. Men nåde den som ber om en barnmorska som är assisterar i hemmet. Så skevt.
Att gå mot det normativa är alltid svårt och anses vara dåligt. Men nånstans är det ju så alla våra upptäckter eller nya saker har uppkommit, nån har gått emot strömmen och hittat på något nytt. Det har inte alltid gått bra, men det har heller inte varit dåligt. Och vi kan inte anta att alla människor behöver samma sak, vissa kan inte se något mer läskigt än att inte hinna till sjukhuset för att föda, andra är livrädda för att föda på sjukhus. Vi måste tillåta båda, utan att göra det ena rätt eller fel. Det bästa är att försöka göra båda sätten lika säkra! Vilket det känns som att det är i det här fallet!
Ja så är det. Jag tänker också att det är konstigt att något som är så naturligt som att vilja föda på sitt sätt, vara med sina barn ses som foliehatt. Det mest naturliga i världen är på något vis avvikande idag. Hur klarade då sig våra förfäder.
Mycket bra skrivet.
Jag tycker att man ska ta reda på fakta innan man yttrar sig om saker och ting. För att det finns alltid en bakgrund varför man har ”valt” att vara en hemmasittare. När man vet orsaken, först då kan man yttra sig.
Jo så är det ju.
Finns många sidor av det. Hade jag fött Josefina hemma hade hon varit död eller iaf kraftigt hjärnskadad. Syrran har alltid varit hemmafru och barnen hemmasittare. Går inte så bra så att säga. Syrran blev allvarligt sjuk av det. Har barnen så allvarlig ångest ska dom väl få hjälp?
Ja men de får ju sällan någon hjälp. Dessutom tror jag inte att alla samhällstjänster är för alla. Det finns alltid dem som kommer säga att ”om jag” men det är ju inte så att ”jag” gäller alla. Ja det gällde kanske dig och folk runt, men lyfter man blicken kan man också se att allt som gäller mig inte gäller dig. Sådant borde folk bara acceptera och låta folk själva avgöra själva vad som är rätt för just mig.
Jag håller med dig. Jag ogillar så starkt dessa åsiktspoliser vars ”rätta” åsikter alltid ligger i mainstreamfåran. Individualism, eget tänkande och egna val ska utrotas, hur sunt det än må vara. Det är tydligt inom dom flesta områden, och jag har själv varit mer än nog utsatt av vad som faktiskt är ren mobbning för att jag inte har följt strömmen som ett lydigt får inom vissa områden. Jag har för övrigt en extremt provocerande åsikt, nämligen att vissa borde pga sin olämplighet som förälder inte skaffa barn överhuvudtaget. Då slipper det bli synd om ett barn till någon som inte ger barnet den omsorg och kärlek det behöver av en förälder. Men sånt får man inte säga, vilket jag ju gjorde nu.
Du har helt rätt, jag är enig med dig. Finns många som aldrig skulle fått bli föräldrar.
Håller även med gällande mobbning på nätet.
Jag håller med dej, och sanningen att säga skulle jag absolut hellre föda hemma än att utlämna mej till sjukvården, den litar jag inte ett dugg på,
så många som blir felbehandlade och var det inte en baby som dog nyligen?
Det finns så många som vet bäst och uppför sej som om de var ens förmyndare, en stor suck!
Det där är intressant när bebisar dör på sjukhus som ändå sker titt som tätt är det inga debatter om faran. Men satt ett fåtal föder hemma och man nästintill aldrig läser om skador eller dödsfall i sådana förlossningar här I Sverige är debatten om livsfara hög?
Det är också lite hyckleri att vi varnas för att äta saker under graviditeten, inte ta vissa mediciner osv. Men under förlossningen på sjukhus peppras med diverse olika preparat som påverkar bebisen andning, får bebisen att vara helt slut efteråt och därmed inte orka ta bröstet. Ger mediciner som kan få livmodern att spricka, och trycker på magen eller klipper upp kvinnors underliv med mera. Det talar vi aldrig om risken med? Nej det farligaste är att föda hemma, utan massa preparat, stress och bråk…
Sant, men hela läkemedelsindustrin trycker på och allt med sjukvård går ut på att de ska tjäna pengar, tänk bara på alla mediciner som ger biverkningar så skrivs det ut mer mediciner mot biverkningar som i sin tur ger biverkningar, man blir mörkrädd när man ser äldres eller långtidssjukas medicinförråd.
Jag har en vän som ringde för nästan 10 år sedan och sa att han fått cancer och max ett halvår kvar, han läste på om alternativa sätt att bota cancer, vägrade en del mediciner och la om sin kost totalt, han överlevde och har inga tecken på sjukdomen, men går på regelbundna kontroller.
Allt sånt tystas ner, hade min son inte mörkat för mej om hur sjuk han var skulle jag hjälpt honom med detta, hans sambo vanskötte det mesta, gav honom ingen riktig mat och hon var knappt hemma ens, förrän jag flyttade in, men det fick jag inte veta förrän det var försent.
Ja det är ändå intressant det där. Och de som ifrågasätter eller vågar annat bli kallade foliahatt och idioter. Obehagligt är det.
Har inte läst eller följt med i diskussionen om att föda hemma eller inte, men kan väl spontant tänka att det finns vissa risker…
Men samtidigt så är det okey att stänga BB under julhelgerna och sommaren och då låta ”födande mammor” transporteras med bil typ hur långt som helst… lite typ skyll Dig själv om Du valt bo 25, 30 mil enkel väg från närmaste sjukhus.
Jag tror ju det är lugnare att föda hemma med planerad hjälp än ensam efter vägkanten mitt i vintern… här omkring händer det för ofta både att bebisar föds på parkeringsplats eller på någon sjukstuga (vilket är bättre än i bilen).
Så jag tror trots risker att hemförlossningar kan bli vanligare.
När det gäller hemmasittande barn så är skolan tyvärr en del i varför det blir så.
Fungerar inte skolan med lärare som tar ansvar och ser varje elev som en individ med olika behov blir det problem.
Ja det där är spännande, helt okej att låta folk föda efter vägen i snöstorm på farliga vägar? Men nåde den som ber om en lugn hemförlossning med barnmorska närvarande.
Mycket bra skrivet!
Och jag håller med dig i mycket, jag tycker man ska få göra det som känns rätt. Men så fort man inte gör eller tycker som alla andra så möts man av motstånd. Jag har det senaste åren börjat fundera och ifrågasätta saker. Varför är det som det är. Och ja det är ju livsfarligt att börja tänka själv, för det får man inte. Jag tycker det känns självklart att man ska få föda hemma om man vill det och det känns rätt. 🙂
Ja det är ändå rätt för folk att få välja själva