Deppig jävla ångest.

FY fan, idag hade vi drama i skolan. Under hela min tid inom lärarprogrammet har jag aldrig mått så dåligt som idag. Det var hemskt. Vi skulle springa, känna och vara nära varandra allt det jag hatar och alltid hatar. Jag har så himla svårt för att leka med vuxna, visst kan jag hoppa runt med små barn men leka med vuxna? Ja sånt kan jag bara göra när jag är redlöst full, aldrig i nyktert tillstånd och framför allt inte med typ 98% nya människor. Jag har ända sen jag kom hem idag känt mig totalt värdelös och bara velat gråta. Varför ska man behöva försätta folk i såna här hemska situationer? Jag är inte bekväm med sånt här, det är som att förflyttas 10 år tillbaka i tiden när man gick i skolans korridor och folk skrek, HORA, fetto och häxa efter än. När man kände sig som den mest värdelösa människan i världen. PRECIS så känner jag när jag ska behöva ha allas blickar på mig i lek på ett sätt som är väldigt utpekande som idag. Jag är liksom ledsen i själen idag på ett sätt jag tyvärr inte kan förklara.

– Puss –

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer! Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: