Nån form av ångest.

Jag trivs på min utbildning ändå kan jag inte låta bli att liksom tänka mig själv som sämst hela tiden, en del av mig känner mig alltid sämre än alla andra just för att det är något som jag jämt fick höra förut. Och nu, nu sitter jag här och känner så igen. Det känns som alla andra lägger ner i själ i skolan, det gör inte jag. Jag pluggar och blir så himla glad för mina godkända betyg ändå tycks de vara skit svårt att lyckas med det. Och nu då, lämnade in en komplitering för typ 1½ månad sen om inte längre men jag har inte fått tillbaka den, och så pratade jag med Lisa idag och hon hade fått tillbaka sista tentan och sedan portfoliot i onsdags, själv har jag inte fått tillbaka något av det. Vad betyder de då? Att man typ var så kass att hon inte ens haft lust att rätta typ? Idag så skulle vi läsa upp sagor vi hittat på, jag och Lisa gjorde inte de. Fast misstänker fan att vi kommer få spela upp dom imorgon och de på något sett ger mig ångest. Tanken på att leka med massa främmande folk, usch. Jag trivs inte med att spexa på det viset. Ibland känns det som jag valt fel? Jag kanske borde tagit samhällskunskap i stället. Dom här jag är sämst tankarna är sjukt jobbiga.

Nä ska ta och försöka göra om lite på en till tenta som skulle göras om. Sen får jag väl se om hon hör av sig imorgon eller nått.

– Puss –

Madeleine Stenberg

Bloggare sedan 2004. Bor i Falun med min son William född 2004. Är utbildad lärare, förskollärare, doula och hjälpmamma samt kursledare i Amningshjälpen. Studerar till specialpedagog.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: