Haha sov tills klockan fem i tio. Är så SJUKT trött hela tiden. Idag ska jag och sonen se på rainbow brite på dvd:n har jag bestämt. Får se om han blir imponderad. Höhö. Jag är sån som uppfostrat honom så könsneutralt jag bara kunnat. Sen visst det går inte att få ett barn helt könsneutralt för en del av oss är alltid påverkade av könsroller men lite i alla fall. Jag har alltid haft ALLT till min sons rum. Han har fått rosa kläder och allt sånt där. Men mitt könsstopp går vid klänning. TYVÄRR, jag önskar jag kunde säga att min son får gå i klänning och kjol ute utan att jag bryr mig men så är det inte. På förskolan när han hade klänning och klackskor och klädde ut sig i tyckte jag det var as sött (han gör inte de längre, detta var runt 2½-3 år kanske) men han skulle aldrig få gå ut med sånt för mig. HEMSKT? Kanske rent av elakt, i och för sig har han aldrig frågat. Men någonstans är det väl för att jag inte vill att han ska behöva bli bemött med kritiska blickar och andra människors fåniga tankar om homos osv. Alltså det är för att skydda mitt barn, mer än det är att jag är rädd för att ha honom ute i klänning. Jag skulle till exempel bli jävligt stolt om min son ville vara lucia i skolan i framtiden. Hade jag varit mamma till killen som ställde upp som lucia kandidat förra året hade jag var grymt stolt. Men tyvärr är jag inte den som låter min son gå i en prinsessklänning på affären för de. När jag skriver detta skäms jag. VA fan är de för fel på mig igentligen? Men som sagt, jag har min könsroll där. VAD jag anser är manligt och kvinnligt går alltså vid att min son inte får bära klänning utomhus eller vid annat fall än lek. Är nyfiken hur är ni? Nu har min son heller aldrig velat detta. Jag har också låtit honom ha dockor, intresset fanns väl där runt tvåårsålder när han gick runt och bar och låssades ge ”nenning” som han kallade det på den tiden. Sen brast de intresset och hans intresse sedan han började intressera sig för leksaker tog över igen. BILAR, ända sedan sonen började leka med leksaker har BILAR varit hans intresse. Han kunde alla bilmärken när han var 2 år gammal. Kunde på håll se om det kom en volvo eller en bmw. Kunde urskilja raggabilsmärken osv. Vissa påstår att det är könsbundet att pojkar lär sig såna saker, tyvärr tror jag inte det. Jag tror det beror på intresse. MIN sonen intresse redan från riktigt liten ålder, trots dockor, bilar och annat kul på sitt rum alltid varit bilar. Vad som styrt de intresset vet jag inte. När min psykolog frågade mig om jag lekte bra med dockor när jag jobbar förklarade jag att, TYVÄRR. Jag kan inte leka med dockor, precis lika lite som jag kan leka med bilar. Jag har noll fantasi. Därimot sjunger jag mer en gärna (vilket sonens förskola även sagt att dom märkt då han lär sig sånger fort) och läsa kan jag också. Måla och pyssla. Men att leka med bilar och dockor i rollekar? Där går min gräns, JAG kan inte.
Så jag tror inte heller de påverkat att min son föredrar bilar framför dockor. Nu är det dock lego sen 2½ år tillbaka som är stora intresset. Lego i mängder, han önskar sig lego i julklapp och sparar till legon han vill ha. Lego är könsneutral leksak sägs det? Inte vet jag. Jag är nog en sån mamma som trots min utbildning och trots att jag ser mig som feminist på en neutral nivå ändå placerar min son i pojk facket, det kanske gör mig till en sämre människa för vissa. Jag känner mig dock totalt bekväm med situationen, för jag vet att jag gör lite i alla fall. Precis som jag vet att jag sopsorterar även om jag är dålig på att köpa ekologiskt.
Madeleine Stenberg 
