En servis.

Så har jag äntligen efter flera års suckande fått hit min alldeles första julservis. Det är då självklart med disney på. Som ni säkert märket är jag helt galen i disney. Disney för mig är som alkohol för en alkoholist. Köpt från fyrklövern kanske skall tilläggas.

Jag älskar verkligen disney, jag samlar på disney klassikerna och har som mål att ha ALLA. Favoritfilmen är och förblir dock Skönheten och Odjuret. Visst lejonkungen är underbar den med, men Skönheten och Odjuret är så sjukt vacker och det faktum att den filmen var den sista jag såg med min pappa gör att den står mig varmt om hjärtat. Jag minns fortfarande när vi var där, vi satt i biomörkret jag, min pappa och syster och kollade. Jag fängslades så av Belle och tyckte hon var så sjukt vacker. Min syster sov så hur mycket hon minns av filmen har jag absolut ingen aning om. Men jag minns, minns helt klart hur jag njöt av varje sekund av filmen. Ett tag senare köpte pappa mig ett par klippdockor med Skönheten och Odjuret, det här måste varit strax innan hans död. Vi befann oss i Hansjö i Orsa och min faster som bodde där var med när jag öppnade mina klippdockor jag var så försiktig, fick mjölk med iskumpar i eftersom dom just för stunden vad jag kan minnas fel höll på att bygga huset och inte hade el där inne. Minns att mjölken var isande kall och hur glad jag var i mina klippdockor. Jag var 8-9 år och hade varit med pappa hela dagen.

Konstigt det där med minnen, kom precis också och tänka på när jag lekte i snön (som kändes helt överdrivet tjock) hos min kompis och hur min pappa kom och gick för att gå till min farmor och jag som förmodligen inte sätt min pappa på ett tag blev så där djupt lycklig i själen för jag såg honom.

Något jag dock inte alls minns med sådan glädje var tiden efter pappa dog. Alla drömmar jag hade som nioåring att se min döda pappa i drömmarna och att han kollade på mig med kall blick och sa vem är du? Jag har ingen dotter, även om det var en dröm så gör det ont i mig när jag tänker på detta att barn har svårt att skilja på fantasi och verklighet. Jag visste att det var en dröm men trodde som barn att pappa kanske glömt mig för han var död. Barn ska inte behöva förlora sina föräldrar, det är tragiskt att det överhuvudtaget ens sker. Ändå så sker det och det finns inget någon kan göra åt det. Men ändå kan livet likt disney ha väldigt lyckliga stunder, mina kom när jag som nittonåring tog ett graviditetstest, för andra kommer det vid andra stunder. Just som med Disney.

Hela uppsättningen, av delarna jag fick.
Är för att samla.

Disney MY disney.

(Pluto vi har ekorrn i juleträ)