Fy så obekvämt. Jag bär klänning idag med leggings under.

Jag undrar ibland när jag ska bli som alla andra? De flesta jag känner klär sig i klänning utan problem. De går runt i fina kläder och köper väskor och stövlar/stövletter och ser ut som ja tjejer?

Jag däremot har försökt med påtvingat tjat från folk att bära dessa grejer, att intressera mig för väskor och skor. Men intresset för sånt här är minimalt.
En ny väska köper jag bara när den jag använder gått sönder, jag lägger heller inte ner mer en 200 spänn på en väska för jag är totalt ointresserad av väskor.
En av de värsta saker jag vet är att gå med tjejer på stan som ska dra med en in i väskor och skobutiker och gå och klämma och känna på var ända jävla sko-jävel de kommer över. Sen när ens vänner visas sina nya väskor och bara KOLLA en äkta blaha då tänker jag jaha? En väska? Jag är absolut inte alls på de planet att jag förstår det där med 100 olika väskor och 500 par skor. Jag köper skor när mina vanliga får hål.

Sen då fina kläder, folk som bär klänningar och diverse outfits och glammar runt på krogen eller visar upp sig på bloggarna. Jag tänker bara, jaha. Jag kan verkligen inte förstå charmen. För mig är en klänning ett plagg som jag bär vid julen eller typ födelsedagar. Jag är en sån typ som går på krogen i jeans och en snygg topp men där går gräsen. Det där med finskor och snygga klänningar faller jag inte för. Det är fint på andra men jag själv känner mig extremt naken med såna plagg. Det är inte jag. Jag är inte en flickig flicka. Jag var ingen av de där tjejerna som klädde mina Barbies i klänningar utan de Barbies jag gillade bäst hade jeans eller ja byxor med snygga tröjor till. Man kan undra vad som fick mig till att inte bli en tjejig tjej? Jag tänker folk runt mig tycks vara det, förfasas över mig. Men jag är ingen tjej som bryr mig om väskor, skor och klänningar. Jag köper klänningar så får dom hänga i min garderob för jag tror när jag köper dom att detta kommer jag trivas i. Men en aha upplevelse uppenbarar sig och jag tänker “SKA jag se ut så här?” .

Smink gillar jag, fixa håret med. Men när det kommer till kläder föredrar jag byxor och en tröja. Helst av allt hoodies. Jag gömde mig i hoodies 7 år. Från det jag var 13 tills jag blev mamma, då hoodies var ganska opraktiskt när man skulle amma. Hela graviditeten bar jag mina älskade hoodies och jag älskar fortfarande att gå i dom. Köper alltid XL för att dom riktigt ska gömma mig. Skulle aldrig vilja ha en hoodie i min storlek M, en hoodie ska vara stor, för i den är jag trygg där kan jag gömma mig själv och må bra. För ingen ser en tjej i hoodie, men allt för många ser en tjej i klänning.

3 kommentarer

  1. Då frågar jag, gör kläderna & sakerna dig till tjej?

    Jag har knappt aldrig klänning, kjol har jag då & då – mestadels av sommaren. Jag sminkar mig ofta & håret grejar jag enbart med att färga. Väskor & skor, samma med mig. Jag hatar att köpa nytt & använder det jag har hemma som är ingått liksom 🙂 Och jo, jag känner mig väldigt kvinnlig!

    Jag hatar att shoppa haha för det jag vill ha finns inte 😛

    1. KalsongMorsan – Var skrivet med en uns ironi 😉 . Jag känner mig mig okvinnlig när jag ser alla andra som bara åh nagellack osv. Jag blir vad fan är jag halvman? 😉 . Nä men alltså de var menat med lite självironi 🙂 .

      Jag önskar jag ville vara sån som gillade klänningar och kjol. TYcker alla är så fina i de men själv känner jag mig som jag går runt och visar mig naken för folk. Mystiskt egentligen haha.

  2. Jag förstår vad du menar 🙂 Det gjorde jag i ditt inlägg också men samtidigt undrar jag hur många som egentligen tar på sig “tjejkläder” & dyl för att känna sig som tjejer, fast de egentligen hatart, som du. Finns säkert många som tvingar sig själva att bli vana & tycka om det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: