Nyss haft seminarium i svenska (språk och identitet). Innan det fick jag först ett mindre trevligt mail från en av högskolans mest otrevliga lärare. Fick dock godkänt äntligen men hon hade inte behövt lämna en kommentaren från första början. Nu är det så att hon aldrig gillat mig, förr kände jag ofta att lärare inte gillade mig men jag har vuxit ur den känslan och tror mer på mig själv. Det är ju så att människor som får än att känna sig dålig också bygger på blivande relationer på samma vis. Men den här läraren har aldrig gillat mig, dock bör jag inte ta det personligt då hon tycks hata allt som lever och kallas studenter. Så nu är min B-uppsats klar, är glad för de. Nu ska jag aldrig mer tänka på den kursen igen utan endast känna en glädje över att jag äntligen kunnat lämna den för sitt öde någonstans inne på studera.nu i väntan på uttag när jag tar examen.
Hur som helst roligare blev det när jag besökte högskolan Dalarnas fronter och såg att jag fått godkänt i Kultur- och migrationskunskap, jag hoppade upp av lycka. Fick jätte bra respons så känslan av att vara sämst (från B-uppsatsen) försvann väldigt snabbt till känslan, fan vad jag är bra.
Väntar även på betyg från mobbning i lärande miljöer I , igår fick jag nämligen godkänt på båda uppgifterna jag lämnat in med jätte bra omdömen. Allt är klart där nu, så det enda som behövs nu är betyget på pappret.
I svenska kursen ska vi ut och göra en fältstudie i tre veckor framåt. Jag är as nervös, förutom de kommer också en fältstudie till specialpedagogiken, men det blir bra. Snart är denna hektiska termin över och jag kan unna mig en ledig sommar med endast 15 hp. Jag ska prova läsa mindre i sommar får se hur de går, är ju van vid att ha massor att göra *hehe*.
