Idag fick jag stanna över på VFUN för de ville ha mig som vikarie, vilket var toppen! Även om det inte blev många slantar var de ju ändå lite extra för budgeten liksom. Verkligen toppen plats jag har vfu på med underbar personal och så fina barn, trivs som fisken i vattnet. Detta var också min sista dag på VFUN under PG II.
Hur som helst så gick larmet när jag jobbade att alla barn skulle hållas inne för en pojke blivit nästan indragen i en bil, jag kände direkt att jag behövde ringa och kolla så William var okej, det visste jag väl visserligen annars hade ju skolan ringt men för min skull behövde jag bara veta. Usch kände mig så skrämd av detta, nu är de ändå ute på nyheterna så då kan jag lika gärna skriva om det men just då var de ju bara vi som visste, fan va de kändes i magen, en del av mig tänkte vad har man valt för yrke liksom. Dock är ju såna här händelser också bra att gå igenom då man får inblick i hur verksamheten arbetar vid kris eller hur man ska säga. Om ni inte läst om det kan ni läsa om händelsen här det är märkligt hur man reagerar som förälder, hur man genast blir rädd och vill bli en hök över sitt barn. Jag älskar William så mycket och kan bara tänka mig hur han känt sig om det varit han som råkat ut för saken, tänker verkligen på pojken och hans föräldrar.
Usch..fick så ont i magen när jag läste pappert på dagiset om detta..fy fan för dessa hemska äckliga människor..jag mår bara illa av allt!
Hannele – Mamma till två prinsar – Visst är det hemskt 🙁 . Man kände verkligen panik i kroppen, helt sjukt att såna där ska kunna gå lösa på gatorna!
Huvva, ryser av bara att läsa om de. Man skulle dö om de hände ens egna barn.
Va lik William är dig.
Hoppas eran kväll varit bra
Kram
Ninnie – mitt liv med 3 prinsar – Visst är det hemskt 🙁 . Det kändes verkligen hur rädd man blev. Kul att höra 😀
Men fy vad otäckt, förstår att du blev orolig!! =/
KackMarie – Mmm 🙁 . Nu är det ökad säkerhet här i stan och de är lite läskigt, lite barn ute och leker och sånt.