Hemligt plagg innehåll denna. FIN va?! Jag har den vita från samma kollektion, men denna
är jätte söt också, så nu kan man varva lite.
SÖT va! Älskar såna här plagg för man liksom kan ha dom till olika saker. Bra basplagg.
Orsakulla mamma vid 20 – Dalaliv, finporslin & pudelliv!
Ett dalaliv med känslor, djur och porslin!
[videofyme id=”281592″ width=”480″ height=”360″]
Hot funkar alltid 😉 . Det låter värre än vad det är, jag brukar skoja så där med William. Annars vägrar han vara med på notorna. Han vet såklart att han får paket, men ett bra tips att få William att prata är liksom att busa.
Ni ser väl också vem som var superstolt över något igår va?
Jag har blivit utmanad av Camilla ”Min stora familj”.
Ska nu svara på några frågor och sen skicka
utmaningen vidare till 5 bloggare som har under 100 följare.
Varför började du blogga?
Jag började blogga 2002, på lunarstorm. Mest för att jag just under den perioden var ute och festade en del. Hade skrivit något inlägg innan också men just då bloggade jag ganska aktivt. Skrev lite småsaker och sånt, det som sker i en 17-18åringshuvud. Men det var en hel del deppigt också, funderingar, ledsamhet och sånt. Sedan när jag blev gravid 2004, började jag skriva om det. Då raderade jag allt jag skrivit mellan 2002 fram tills april 2004 för att jag inte ville att vem som helst skulle läsa, lite tråkigt så här nu men så är det. Sedan April 2004 har jag dock skrivit mer eller mindre varje dag, det är en slags terapi för mig, jag får ventilera mina tankar samt samla alla minnen med William. 2009 skaffade jag egen domän, del vill säga denna och det är perfekt för mig. Jag skriver alltså för min egen skull, men även för Williams i fall något skulle hända mig kan han alltid läsa detta i framtiden och se hur mycket jag älskar honom. Det är viktigt för mig eftersom jag inte har så få minnen av min pappa.
Flerbarnsmamma
Anna
Linn – Mamma som femtonåring
Är väl dom bloggarna jag läser först, men följer desto flera, samt att ni ser några här på sidan också.
Favoritfärg?
Vitt och svart. Tråkig jag är va? Hehe
Favoritfilm?
Hmm, har ingen favoritfilm. Ser sällan på film nämligen. Hehe
Vilket land/länder drömmer du om att få besöka och varför?
Drömmer inte om resor, märklig jag är va? Jag skulle vilja besöka Italien kanske. Men jag är ingen resmänniska.
Nu skickar jag den här utmaningen vidare till:
Linn – Mamma som femtonåring
Anna
MarieKäck
Har fått ytterligare ett uppdrag med en tjejsblogg. Ska höra när jag är klar om det är okej att länka dit.
William är i skolan och jag är fortfarande hemma och mår pyton. Fick dock lov att springa till biblioteket på skolan idag, insåg att jag hade försenade böcker och därav 16 kr i avgift för 2 dagar. Fy så surt, nu tänker jag INTE långa böcker utan endast läsa där i framtiden, mitt minne verkar vara kort just nu.
Får se vad dagen kommer erbjuda. Kommer mer inlägg snart, bilder på me and i kläderna och sedan en film jag tog på William igår, när jag var tvungen att trotsa illamående och gå och handla mat. På ica eller på vägen någonstans tappade jag mitt älskade armband, känns så tråkigt.
Inte kul! Har världen magknip och maginfluensa och sovit dåligt i natt på grund av saken. Vi som har innevecka denna vecka i skolan också. Vågar dock inte går till skolan med risk för att behöva gå hem tidigare. Jaja sånt är livet.
Det känns perfekt! VFUN alltså, det här kommer vara tio veckor som kommer svischa förbi i alldeles för snabb känns det som. Min handledare var så trevlig och resten i arbetslaget med, skolan var precis som jag hör att den ska vara. JÄTTEBRA! Barnen var så gulliga, jag blev verkligen helt varm i hjärtat där, kände att det är lärare jag vill vara. Jag har sedan våren knappt jobbat någonting, funderat om jag skulle trivas om lärare, är det här mitt riktiga yrke och sånt. Men efter idag kände jag att visst är det de, det är ju barn jag älskar. Låter kanske konstigt, men barn är det perfekta i denna värld anser jag. Deras nyfikenhet, deras känsla för livet deras ord och vilka de är, det är viktigt. BARN är viktiga, jag har så svårt att förstå människor som inte tycker om barn, förmodligen på samma sätt som de har svårt att förstå mig som älskar barn. Alla är olika och jag respekterar att folk inte tycker om barn, men jag kommer aldrig förstå er precis lika lite som ni förstår mig. Jag tänker inte be om ursäkt för att jag tycker att barn borde få ta mer plats i samhället, att jag stör mig på att folk anser att barn ska vara små statyer som tidigt ska lära sig hålla käften, för jag håller inte med. Alla har varit barn, alla borde minnas att tiden som barn faktiskt var den mest glädjefyllda, men de bittraste människorna hatar barn. Förmodligen för att dessa människor aldrig fått uppleva den livsglädje som barnen bringar vår värld. Tänk om alla fick ha dessa lyckliga små ögon, dess nyfikenhet och vilja! Tänk vilken bättre plats denna värld skulle vara, om vi vuxna bara lät barnen tala och slutade tala så mycket själva.
VFUn kändes perfekt (mer finns att läsa ett inlägg ovan). Det kändes verkligen som jag kommit rätt!
Efter VFUN tog jag bussen hemåt, hoppade av vid Williams skola och gick dit 13.00 och hälsade på, först reagerade William med att bli blyg/sur. Han tyckte att jag skulle gå hem och att jag var DUM som kom dit, men det släppte fort och sen var han stolt över att ha mig där. Hans lärare tyckte det var jättekul och sa ÅH va roligt att du kommit hit! Träffade först rektorn som sa detsamma ”ÅH, va roligt med en förälder som hälsar på. Vi vill ha hit fler sånt”. Det var ett roligt bemötande, Williams och 4 kompisar spelade bondespelet. De har tydligen skrivit en saga på svenskan ”Boken om mig” eller något liknade. Först har de beskrivit sig själva och sedan sin familj, jag tänkte ta mig en titt i den imorgon.
I alla fall så gick vi hem och jag städade lite, Björn ringde och frågade om vi skulle äta ihop, så vi drog till max. Efteråt kom Björns mamma som var barnvakt åt William för vi skulle på föräldramöte, riktigt mysigt var det. Fick gå lite rundvandring i de nya lokalerna och det är så fint. Fick veta en del om pedagogiken, se materialet de använder var en mysig stund. De undrade även om någon var intresserad av att ställa upp i vänföreningen och jag funderar på saken. Ska prata lite med Williams lärare imorgon och se vad man brukar få göra och sånt. Först kände jag att jag nog inte har tid, och all min fritid känner jag att jag får ångest om jag lägger på annat än William, men då sa Björn något bra ”MEN tänk på att om du är med i det där så får ju William något bra av det.” Så jag ska nog göra det, jag menar varför inte? Dessutom kanske man lär känna lite föräldrar där också kan vara värt det.
Nä nu måste jag gå och lägga mig.
Befinner mig just nu på bussen. Ska till min vfu-plats, är sjukt nervös. Första mötet är ju avgörande för hur personer kommer uppfatta en person för resten av livet. Jag hoppas det ska kännas bra, rent av perfekt. Så jag gör som häxan surtant, håller tummarna och säger ”hoppas, hoppas, hoppas”.
FY fan! Hade nyss en äcklig tvestjärt härinne, och jag som höll på att träna. Jag skrek och skrek och försökte få det äckliga krypet att klättra på ett papper, den vägrade så till sist fick jag använda mig av en makaronkartong och lura in den i. Slängde ut den med ett skrik på balkongen! VART fan kom detta vidriga kryp ifrån?!
| Cookie name | Active |
|---|