Visar: 1 - 4 av 4 artiklar
Läraryrket

Banan, och banan.

Något jag ofta reagerar på när någon skriver till mig är nu är vi på banan igen. Jag har för vana att läsa nu är vi på BANAN (frukten) igen. Det är som min hjärna fastnat i den grejen. Skitjobbigt när någon skriver, vi har just åkt ut på banan för då får jag en funderingen i någon sekund? Va fan har de åkt ut på en banan?!
Hmm, jag fick lov att delge detta jag har extremt trög och tråkig hjärna idag.

Det finns ju ganska många ord så där som man ibland kan haka upp sig på, eller i alla fall jag. Som när man i korsord fått ordet plåttermos hur det helt plötsligt läses ut i hjärnan som PLÅTTERmos?! Innan man inser att va fan de menar PLÅTTERMOS! Inte PLÅTTERmos vad nu de skulle vara?! Jag är ingen direkt korsordsfan, jag suger på korsord. Jag må vara lärare men vidare allmänbildad är jag inte på vissa saker i alla fall. Det finns däremot saker jag har råkoll på och verkligen kan memorera och tala om för någon annan i detalj efteråt, men sedan vissa saker kommer min hjärna helt enkelt inte ihåg antar att det beror på vad man finner roligt och tråkigt…

William sover och jag sitter här, ska snart lägga mig jag med. Det var den söndagen och lediga dag det. Imorgon ska jag jobba till 16:00 och efteråt åka hem till Björn för att äta där. Tänkte försöka fixa på balkongen snart också, den är i behov av blommor så ska försöka ta mig tiden att köpa några.
Stör dock ihjäl mig på grannarna som har gjort till vana att fimpa på min balkong, jag går nästintill upp i atomer och ser hämndbilder framför mig. Ge fan i att fimpa på min balle!

 

För att fokusera på något positivt får ni dessa fina vårbilder av mig, som syns här där jag bor. Favoritblomman Gullviva så klart, det är som att hjärtat slår volter när Gullvivorna tittar upp. Så vackra och så mycket barndom det bara kan bli.

002

 

003

Fika & måltider

I väntan på middag.

William och Björn är på ingång, maten är klar och vi ska så fort det kommer innanför dörrarna sätta oss till bord tillsammans för söndagsmiddagen.

Idag serveras kyckling från följande recept där jag tyvärr råkade glömma creme fraiche, men det blir nog gott ändå. Testa gärna!

Middag, en stund för familjen.

001Kyckling med sambal.

002Sallad
Feta ost, ruccola, isbergssallad, gurka och tomater.

003Ett bord i väntan på middag.

Författarens egna ord. Högkänslighet

Idrott och hälsa, de förflutnas spöken talar till dig.

Medan jag stod och grejade med håret nyss kom ett spöke och talade till mig genom ljudet av hårtorken. Jag hamnade i idrottsalen på min låg och mellanstadieskola och kände samma klump i magen som jag kände vid varje idrottspass vi hade. Jag avskydde idrottssalen och fortfarande som vuxen får jag ångest varje gång jag befinner mig i idrottssalar med ribbstolar, basketkorgar, linjer och allt de som påminner om den ångest som idrott gav mig under hela skoltiden. Eller ja under hela skoltiden jag gick dit tills jag insåg hur underbart skolk kunde vara…

Jag förespråkar inte mina livsval och ser mig inte alls som en förebild för den jag varit, dock är mitt förflutna något jag lätt knyter an till jag minns och kan därmed förstå och känna som de elever jag har. Jag minns idrotten och dess hemska tid när jag verkligen mådde ILLA varje gång jag visste att idag har vi idrott och hälsa. Jag minns lättnaden när man råkat glömma idrottskläderna innan man var så stort att man gjorde det medvetet. Jag minns hur underbart det var att SLIPPA vara med, för jag hatade idrotten. Jag verkligen minns den där hemska känslan och klumpen i magen när läraren kom fram med sina band och delade in oss i lag eller ännu värre de gånger läraren lät ELEVERNA välja lag! Jag var den som blev vald mot slutet, kanske inte allra sist men något åt de hållet. Jag som hade astma utan att veta om hade djävulskt svårt att hänga med i de där springa sakerna, fan det kändes ju som LUFTEN skulle ta död på mig, jag kunde inte andas! Dålig kondis och du måste träna mera, jag hatade skiten och önskade många gånger bara att idrottssalen skulle brinna upp… Så lyckligt lottad var jag så klart inte… Utan istället led man, led av att vara med i spökboll och de buande rösterna som blev när man var sist på plan och de ”äntligen” träffade en så man leken var slut. För alla ville ju ha ut de bästa först och vi som var sämst var ju även de som sedan ansågs av laget som den som gjorde att vi förlorade. Jag hatade verkligen idrotten, det enda jag minns var lite kul var när vi hade redskap och fick snurra i ringar och runt stång. Då tyckte jag det var kul! Hinderbanor och sånt, men gruppsporter. Jag mår fortfarande illa när jag ser på fotboll, hockey eller liknade på tv för jag hamnar i någon flashback från låg och mellanstadiet när man blev vald sist och redan från början visste att MIG vill ingen ha i sitt lag.

Jag brukar mer och mer fundera över om det är grunden till att jag trots att jag får någon form av lyckokänsla i kroppen ändå förknippar hälsa och motion som något av djävulens påhitt. Om det är därför jag har sån dålig motivation när det kommer till att röra på mig hemma, köpa hantlar och sånt. Att jag bra ger upp för jag känner mig sämst om och om igen.

För några år sedan läste jag om en skola som delat in sina elever på idrotten efter nivåer. Folk rasade och var jättearga eftersom detta kunde påverka elevernas självförtroende hur skulle det kännas att hamna i ”sämsta” gruppen? Jag tänker så här, som elev vet du redan när du är sämst det vet dina klasskamrater också om. När du är sämst får du aldrig fotbollen, du får ALDRIG chansen att  bli bra på fotboll heller för ingen i din klass kommer passa till den sämsta eleven och ge denne chansen att bli bra. Utan det är alltid ELITEN som får bollen eller medelmåttan medan de sämsta aldrig får chansen. Idrott och hälsa ska ju likt alla andra ämnen i skolan ge alla elever chansen, men i en värld där det endast är eliten och medelmåttan som får chansen blir det ju inte så. Så varför inte kategorisera? Varför inte dela in grupperna i tre och låta ALLA få chansen. För inget säger att du kommer stanna i samma kategori för evigt, får du chansen att träna upp dig och ha kul kan du också utvecklas. Visst alla kan inte bli proffs men alla kan med rätt förutsättningar.

Det var dagens tankar om läraryrket.

skanna0304Jag i 6an.

Hälsa & motion

Godmorgon du sköna söndag.

Nyss gått upp även om jag vaknade relativt tidigt med redig jävla träningsvärk i ländryggen POSITIVT! Min träning igår måste således ha gett ryggen en lite törn eftersom den uppenbarligen fick känna att den ”jobbade”.
Morgon i Falun och jag har hunnit med att vika och hänga tvätt, fyllt på vatten åt mina rosor, snittat mina rosor och ska strax ge mig på frukosten.

Tänkta duscha och ta mig en promenad efteråt, mot Maxi så ingen längre promenad. Jag har inga speciella planer inför dagen. William och Björn samt Williams farfar ska ner i gruvan tillsammans så de lär säkert få sig en trevlig stund.

Nä om man skulle äta den där frukosten, då kan jag samtidigt passa på att tömma och fylla diskmaskinen igen!