Jag tar helg på torsdagar klockan 14:00 när jag slutar jobbet. Idag så slog huvudvärken till direkt när jag kom innanför ytterdörren här hemma. Det ska bara pang, jag fick sova och William hade sin klasskompis här. Jag var helt utslagen och det kändes orättvist att behöva ligga med helt utslagen och sova i flera timmar, jag tror dock att det kan vara en svit av alla spänningar som jag fått uppleva den senaste månaden. Igår var jag nog fortfarande ganska upprymd och idag efter jobbet och vetskapen om ledigheten fick huvudet att ta smällen. Enda sedan William blev sjuk har jag varit fullt fokuserad på hans mående, mycket är som en dimma och jag funderar kring livet och hur jag själv mått. Huvudet ger alltid en relativt klar bild till mig när det varit stressigt, för värken som uppstår visar tydligt att nu är det dags för dig att vila. Jag ska försöka mig på det, imorgon har jag ju min planeringsfredag och sedan har jag House of lola på kvällen. Men jag ska försöka promenera i helgen och ta vara på mig och mina känslor. Missförstå mig inte nu, det är inte jobbet som skapat huvudvärken denna gång utan allt annat som varit väldigt tufft.
Nu ska jag tillbaka till livet igen. Imorgon är det exakt en vecka tills Stockholm och Doulautbildningen. Jag måste skriva ner ett brev om en förlossning tills nästa lördag när vi är där för första dagen. Gud jag blir helt nervös när jag tänker på att jag ska vara där, det kommer bli jättebra det är jag övertygad om. Bara att få åka till Stockholm, lära känna nya människor och prova något nytt. Få andas och testa nya utmaningar, jag vet att det kommer bli bra. Jag ska bara försöka komma över min nervösa känsla, men det kommer kännas helt underbart där sista december, när jag summerar detta år och kan skriva om upp och nergångar. För 2015 är ett givande år, trots att det varit ett av de tyngre åren på länge.
Idag kommer Björn hem också, han åkte till England i måndags så vi har inte träffat honom sedan i söndags. William längtar i massor.