Om tre dagar börjar Doulautbildningen.

023

Idag är jag så där extra känslosam, jag tycker sånt där går i vågor. Inte så att jag är ledsen utan mer upprymd kanske? Det känns som att jag inte riktigt förstått att det är så nära som fyra dagar tills jag befinner mig i Stockholm för att bli doula. Det ska bli så himlans roligt, att göra det här. Att jag vågar göra detta, att utmana mig själv och uppleva något nytt. Jag hoppas verkligen att det ska kännas roligt och stimulerande och att jag lär mig massor. Det är galet hur snabbt tiden gått sedan jag betalade in avgiften, eller sedan jag bestämde mig för att våga satsa på detta. Att få kombinera två saker, läraryrket och ha en hobby utöver detta. Jag hoppas på att verkligen bli uppfylld med massor av spännande saker, det ska bli så himlans roligt!

Annars har jag jobbat idag. Det var jättekul, jag känner hur jag är glad och älskar jobbet igen. Det är som jag fått en nytändning. Sen är jag utmattad kroppsligt och kanske lite själsligt efter allt som varit med William, jag är inte helt utvilad vilket är jobbigt. Jag skulle behöva tid för upphämtning och känsla av lugn, men det kommer. Jag tror att efter att ha varit oroad så länge tar det tid innan kroppen återställer sig till normalt igen och är tillbaka i sin normala rytm och saker kanske ska få ta tid också? Jag måste lära mig att låta saker ta tid. Det kanske får vara ett mål för 2016, att lära mig ta mer tid och att finna ett lugn på insidan.

Less på massor.

  
Är så himlatrött, igår fick jag feber idag var ja feberfri, skönt det i alla fall. Men annars är jag sjuktseg, igår var det föräldramöte det gick jättebra även om jag var väldans nervös. 

Efter jobbet kom jag hem och hade fått svar från DO som inte får vidare med anmälan, kände bara mig så irriterad. Det känns så sjukt att barn inte är högre prioriterade i samhället. Barn som är vår framtid får man uppenbarligen bete sig hur man vill emot, sen undrar folk varför vi är mer deprimerade än någonsin och varför dagens ungdom skiter i allt? Jag skulle vilja påstå att samhället sviker så sviker även alla andra samhället. Man brukar säga att ska man förändra än by ska man börja med kvinnorna. Jag tänker att man ska börja med barnen också, barnen är oformade och med tillräckligt mycket kärlek, respekt och uppmuntran kommer barnen förändra världen. Men när samhället skiter i den och inte ger dem rättigheter varför ska de då ge tillbaka? 

Imorgon är det demonstration emot nedskärningarna i Falu kommun på torget och jag funderar på eller ska gå ner dit.