Jag kör en bloggutmaning i september. Vill du följa med? Skriv en kommentar, och blogga om ämnet du med. Klickar du på länken, så kommer du till samtliga ämnen att skriva om.
Längst upp i vårat land jag varit är Arvidsjaur, jag var 16 år och det var mellandagarna till någon dag efter nyår 2000-2001. Jag följde med en kompis med familj dit som hade sin syster där. Under hela resan lyste renarna med sin frånvaro. Jag fick alltså åka upp hela vägen genom Norrland utan att se en endaste ren! Däremot fick jag se två älgar på vägen, men älgar såg jag ganska ofta.
För er som bor i de norra delarna av landet känns det säkert konstigt att man skulle vilja se en ren? Fast för mig är det inte speciellt vanligt. Därför blev jag väldans glad när vi var till Idre för några år sedan med familjen och jag såg renar lite överallt. Flera springandes vid Städjan. De är bara för söta dessa renar.
Deltagare i septemberutmaningen är:
Står du inte med på listan? Säg till så lägger jag till dig.
BP-Computerart
MinResaTumörMittLiv
it_is/Anette
ditten_datten
Mina
StenhagenBettan
Zinnie
Visst är det lite speciellt de där ställena från Astrids böcker? Ska erkänna att den delen av Småland är väldigt outforskat för mig.
Ja det är ju det, man blir verkligen varm inombords. Är nog för det speglar så mycket av barndomen antar jag?
Längst upp jag varit är Luleå 🙂 Det var vinter och jag badade i vedeldad tunna med mössa på huvudet, ha ha!
Åh, det där lät mysigt 🙂
Det nordligaste jag har varit är Riksgränsen och det sydligaste är Trelleborg 😀 Kram
Åh så roligt 🙂
Jag skulle älska att se en ren, så jag förstår känslan av det.
Så fin bild på dig, så otroligt vacker både då och nu ❤
Längst upp jag har varit är Luleå, eller om Piteå ligger högre upp. Jag skulle vilja åka till treriksröset, en dröm jag har ❤
Åh förstår det, jag tycker renar är helt ljuvligt fina :D. Åh tack 🙂