Igår förmiddag passade jag på att färga håret, jag gillar det där när jag är ledig att ge mig själv lite mer färg och speciellt så här när livet går lite mot våren. Jag började förmiddagen med att gå ner på stan, sedan har jag handlat allergimedicin och linsvätska. Begav mig hemåt, och gick med William och åt bland annat semla på ICA Maxi. Blev ett återbesök på vårdcentralen och äntligen efter nästan tre veckor börjar mitt sår läka på knät.
Kan berätta lite om det här med knät, på onsdagen den 5 februari så hade det kommit lite snö. Jag parkerade bilen som vanligt, låste den och börjar gå framåt när jag kliver snö med is under. Jag kände att det skulle gå åt helskotta, föll rakt ner med knät i gruset och byxorna gick sönder. Såg direkt hur blodet rann genom såret. Gick till jobbet och fick det omplåstrat, med den vetskap jag har idag skulle det varit bättre att åkt direkt till akuten. Men jag var plikttrogen och jobbade. Hade helt galet ont, på lördagsnatt sedan hade jag så ont i knät att rörelse var rejält svårt. Dessutom var knät varmt och det rann massor med blod och var. Jag ringde 1177 som bad mig åka till akuten. Där fick jag sedan sitta och de sa att det inte var någon svår infektion men lite grann, det där skulle läka och jag fick fortsätta tvätta som innan. Det gjorde jag, tvättade och luftade precis som rådet från vården.
Men så förra veckan när det gått två veckor sedan fallet fick jag feber. Såret hade fortfarande inte fått någon skorv och blödde och varade hela tiden. Så jag ringde vårdcentralen och fick komma dit. Fick beröm för att såret var så fint skött och de plåstrade om och tvättade. Fick tid för återbesök eftersom det trots två veckors tid inte läkt ihop. Så i fredags var jag återigen på återbesök. Då varade och blödde såret fortfarande, och sjuksköterskan beslutade sig för att det var dags för kortison på mitt sår och sedan en tid för återbesök idag. Hela helgen har såret kliat vilket jag sett som ett gott tecken nu läker det äntligen har jag tänkt.
Gissa vem som var glad idag när det var precis svaret jag fick, det har ÄNTLIGEN börjat läka ihop efter tre veckor! Tack för kortisonet måste jag säga för annars hade jag fått gå med det där ännu. Jag kommer att få ett stort ärr över knät och det är inte jättefint direkt, men sådant är livet.