Så var det onsdag, sista arbetsdagen för denna vecka. Idag händer det något kul som jag väntat på i flera veckor nu. Eller väntat ordet borde varit längtat, vad det är suger jag på några timmar till men just du ska få veta!

Idag jobbar jag lång dag, jag hoppas dock att dagen ska gå fort så timmarna blir närmare det jag längtar efter. Saken är den att jag egentligen inte tycker om att vara sådan där som säger A men inte B, det hänger ihop med att jag avskyr överraskningar. Jag vill hellre vara ovetande om att en eventuell överraskning är på gång, fast helst ska det inte vara några överraskningar alls. Gladast är jag om man får veta innan, så att jag kan förbereda mig.

Lika känner jag inför att människor ska fira en, sjunga eller ge paket. Jag älskar presenter, men jag mår riktigt dåligt av att stå i centrum av sådant. En present i smyg går jättebra men att stå inför människor och att alla tittar på en. Gud jag blir alldeles nervös av sådant där, mest för att jag inombords börjar gråta glädjetårar och utåt sätt måste behärska mig… Känslomänniska som jag är bidrar till att man känner sig så himla konstig mot andra. Nej en stund i rampljuset är inte min grej alls.

Hur som haver, nu fick du återigen ta del av min snurriga hjärna. Stackars er läsare som förmodligen blir helt matta av denna djupt förvirrade själ jag är. Jag imponeras av att du dagligen läser här, känner glädje och värme inför det. Speciellt då jag är så otroligt svår i mitt huvud!