William och jag tog en kväll under värmefilten, laddade med lite godis och såg på mupparna.
Skrattade och bara var, fredag och en sjukling till son, men visst måste man ändå ta vara på tiden.
Kategori: Mitt liv
Vård av barn.
William vaknade sjuk, betydde att jag vaknade upp och var klar för jobbet när William inte alls var menad för skola idag. Han har jätteont i halsen och kan knappt prata, ligger nerkurad i soffan. Självklart hör man hemma i soffan när man är sjuk.
Medan William kurerar sig har jag förutom att passat upp på honom städat och kikat på lite serier, dagen blir ju lätt lång när man sjuka barn.
En bra dag.
Idag är en bra dag.
Först timmarna på jobbet där en elev säger till mig mitt under lektionen; ”Det är såna här dagar jag älskar att gå i skolan. För det är så roligt!”
Och avslutet på dagen när jag är på Williams skola (Friskolan Mosaik) och kollat på temafesten där jag fick se en stolt son uppträda. Så duktig! Det är så himla roligt att få uppleva allt de som han lärt sig under en hel termin. Bara de faktum att kolla på alla fina saker de skapat, alla berättelser och även få se dramatiseringar och show. Sånt värmer mitt hjärta och fyller mig med stolthet.
Något annat är även att jag för 10 år sedan idag tog ett graviditetstest några dagar över tiden och fick ett klart och fint plus. Tio år sedan, tänk att jag för tio år sedan i denna dag tappade ett graviditetstest i snön på min balkong, då jag bar ut testet för att visa en dåvarande vän som köpt det till mig. Chockad och skakis, nitton år gammal och full med förbryllelse. Men där stod jag, tänk om jag i den stunden skulle vetat att jag tio år senare skulle vara både lärare och mamma till en underbar son?!
Eftersom jag ofta är en inkörd pessimist så måste ju positiva stunder få glänsa upp min vardag också. Idag är en sån dag, en positiv vacker dag.
Denna dagen.
En lång dag som nu börjar gå mot sitt slut, ska strax gå och lägga mig. William sover redan, är iskall om fötterna får nästan börja använda raggsockor inomhus.
Imorgon blir det en stressad då William ska både på vad och jag ska jobba lite inför temafesten på Williams skola.
Denna dag.
Gick hem till Björn genom kyla och vinter men vips var vi i alla fall framme, åt middag och bara softade.
Hände väl inte så mycket mer förutom de, kom hem och hade lite tid för serier. Åh The fosters, jag har verkligen fastnat för den serien och slutet var ju helt underbart! Förstår ju att det inte kommer fortsätta att vara så där, det är ändå en dramaserie men åh!
Switched at birth var bra också, men just nu känns det som serien börjar ha slut på handling. Det blir ju så efter tillräckligt många avsnitt tyvärr.
Tidens timmar.
Denna dag gick fort, det känns som den kom lika fort som den försvann. Bussen var tio minuter för sen hem så jag kom inte hem förrän 17:oo idag, Björn kom hit strax efter så då åkte vi ner på stan och åt pizza. Jag var vrålhungrig så orkade inte laga någon middag idag. Jag och William delade på pizzan så egentligen känns det som en okej mat ändå.
Nu ska jag se lite Revenge innan jag går och lägger mig.
Märkning av barnkläder.
Som förälder får man otaliga påminnelser från skolor om att märka barnens kläder, och som lärare själv förstår jag varför. Det blir BERG av kläder kvarglömda på skolor som aldrig kommer tillbaka till sitt hem igen. Skolor vill ogärna ha kläderna heller så efter ett tag så försvinner dem, eller efter ett tag kläderna blir ofta liggandes i kvarglömt lådor i månader eller till och med år innan de försvinner från skolorna. Så varför är det då så svårt att märka kläderna? Förmodligen för att tiden inte alltid finns där, och att man som förälder tänker att; jag gör det sen. Det där sen blir aldrig av och kläder försvinner och vips står man där och kommer inte ens ihåg att man handlat plagget. Så hittar man helt plötsligt den där lilla perfekta saken som löser problemet, namnlappar som man syr eller stryker på kläderna så det fastnar, du kan själv välja texten på lapparna och hur fantastiskt är inte det? Jag är så nöjd! Här har det lappats på massor med saker redan. Så är du likt mig sådan som glömmer märka kläderna? Köp dessa!
Innan natten.
Kände att jag kanske skulle skriva något innan jag slår igen mina ögon för att sova.
Helgerna går för fort! De går definitivt för fort på vintern eftersom jag ogärna går ut då, jag går endast nödvändiga sträckor som idag till Maxi. Annars håller jag mig instängd så gott det går för att slippa kylan. Jag och kyla är inte bra vänner. Jag låter dock er andra uppskatta vintern och njuta, men jag personligen genomlider denna årstid för att jag vet att det snart är vår och sommar igen. Bästaste årstiderna! Så fantastiskt när man kan ligga ute och höra fåglarna och ljudet av glada människor. Lukten av grillat och dofterna från blommor! Då lever jag, sommaren min årstid!
Alla är vi olika, vissa föredrar vintern och andra föredrar våren. Några föredrar hösten och andra som jag sommaren. Vissa föredrar alla och somliga ingen alls, vi är olika och måste få vara det. Folk blir så sura när människor ”klagar” på kylan. Men låt folk få klaga, alla tycker inte om allt. Olikheter, det är de som gör oss unika. Unika och egna, oss själva. Vissa menar att folks ”gnäll” på kylan tar deras energi, men varför? Om man är glad över sin kyla och vinter borde man väl inte störas av att någon annan inte är det? Människor ta vara på sig själva mer och strunta i vad andra känner, tycker och tänker och istället vara glad för de man själv gillar.

William på Källslätten i somras.
Lördag.
Bara fredag.
William har pappa helg, och jag sitter hemma och kikar på lite serier. Har hunnit med några stycken, American horror storys, Hart of dixie, Revolution, Nashville och nu kikar jag på The tomorrow People. Tanken är att hinna med The originals innan jag går och lägger mig också.
Skönt att bara ta det allmänt lugnt. Helg, tänk att helgen kan vara så skön och avkopplande.




