Jag åkte upp till Rättvik igår för att vara chaufför i Björns limousine vilket var lite av ett misstag eftersom jag under hela dagen gått och slängt kläder på hög i mitt sovrum och haft ångest och inte ville gå ut för jag helt enkelt kände mig ledsen. Jag blev dock övertalad av Björn som i all välmening menade att det kan vara skönt att komma ut. Jag valde därmed att dra upp luckan och säga att jag inte ville prata med någon på kvällen mer en nödvändigt för jag helt enkelt kände mig ledsen, jag orkade inte vara social. Det kändes lättande i några minuter vid ett par tillfällen sen kom ångest drypande över mig. Kan inte riktigt förklara varför det är så just nu, men under vissa perioder orkar jag inte ha nya människor i mitt liv och vara öppen och glad det går bara inte. Men jag tror eller snarare vet att så fort jag börjar jobba om 1 vecka och 2 dagar kommer saker kännas så mycket bättre. Jag vill känna mig behövd och arbeta det här med att gå runt utan sysselsättning har inte alls varit den ”sköna” och uppvilande stund jag trott. Just nu kanske jag ska koncentrera mig på att bara se framemot jobbet och att lätta upp hjärnan lite, det ska bli skönt när fullfokus ligger på jobb, familjeliv och att bara tänka på mig själv.

Det var i alla fall trevligt annars, Rättvik är fint och jag fick beröm för min bilkörning, fick till och med höra att jag hade talang så det tog jag som en komplimang, kom hem halvfyra och somnade ganska omgående, sov till runt 11 och har varit trött sedan dess. Känner mig bakis fast jag inte drack något annat än cola light och kolsyrat vatten igår.

Björn fixade falafel idag, köpta då men så goda. Jag älskar falafel (saker med bönor överhuvudtaget) och skulle gärna vilja ha lite recept på sådant om ni har?

Hej

Kul cykelhjul! Vikariestationen skickade sms om att det inte skulle bli mer jobb efter förra veckan och jag tog dem således på orden, detta då jag under förra veckan inte fick några jobb. Williams fritids har sagt att jag senast får lämna honom 8.00 om han ska gå och därmed tog jag bort fritids för honom i torsdags och sa att nu går vi på sommarlov. Jag har ändå sparat in pengar för det ändamålet. Hur som haver då jag tagit bort min tillgänglighet har jag tagit sovmorgon och inte stressat tills nyss. Ett sms som skriver att om 28 min ska jag befinna mig på andra sidan stan! Panik! Jag visste att jag aldrig skulle hinna, jag visste att sonen inte har något fritids och jag hade ju tagit bort mig. Ringer bemanningscenter och frågar en snäsig röst säger att jag varit uppskriven hela veckan?! Jag blev förvånad jag tog ju bort mig i torsdags, förmodligen har inte tekniken funkat. Så nu sitter jag här med dåligt samvete! Jag har hög arbetsmoral och att tacka nej till jobb är inte något jag gillar!!! Men vad ska jag göra? Jag kan knappast lämna William ensam mellan 8.30-15.00, och jag vet att jag gjort rätt i det hela. Sen pengar är ju alltid välkommet även om det nu då blev lite speciellt. Känns som även denna dag började skit.

Inget jobb idag heller, är nog så att det är slut med timvikarieperioden för mig nu. Sommaren brukar gå fort, innan man vet ordet av så står jag där och får min alldeles första klass. Min F-klass, ska bli så spännande, arbetet där jag ska jobba är i samarbete med ettan så har man tur och jobbet blir förlängt efter Juni 2013 kanske jag får fortsätta arbeta där, jag hoppas det. Det känns redan nu så perfekt!

William har lekt med kompisen hela dagen och det är så mysigt att se dem leka tillsammans. Att ha en bästa vän en viktigt!

Eftersom jag är lat idag ska vi gå på McDonalds tänkte jag. Kanske onödigt så här dagen innan barnbidraget men jag är sugen på något därifrån. Vad vet jag inte ännu.