Enda sedan jag var tretton år och började ta bussen mellan Orsa och Mora har jag ifrågasatt dalatrafikskundservice. Dom är förbannat jävla otrevliga. Jag har åkt den här bussen från min hållplats flera gånger, hur sjutton ska jag som åker buss cirka 1 gång in året veta att dom jävlarna tagit bort den hållplatsen? Nä istället får man en utskällning som de skulle vars det mest självklara i världen att hålla reda på deras jävla hållplatser, blev så förbannad så jag spydigt sa, det hade jag ingen aning om eftersom jag brukar ta bilen. Chauffören blev lagom snopen, folk däruppe är inte van vid mothugg men jag tar inte att någon jävel ska förstöra min dag. Det hade räckt om chauffören ifråga med trevlig ton sagt att vi har ingen hållplats här längre, så du vet till nästa gång. Men sånt förekommer inte norr över utan där får chaufförerna vara hur otrevliga dom vill, vilket enligt min åsikt säkert också är bidragande till att folk uppöver inte åker buss. Sen märks det sådan skillnad, här i Falun är chaufförerna trevliga när man åker tillmötesgående och hjälpsamma. Det var det första jag insåg som nyinflyttad till Falun, dom lät mig åka på en gratis tur genom stan bara för att jag sa att jag nyss flyttat dit och inte hittade. I somras när jag fick ryggskott kom en chaufför och stannade för han såg att jag hade ont och frågade om jag ville åka med. En redig skillnad mot dom som kör buss norröver i Dalarna kanske längesen dom fick sig ett ligg, vad fan vet jag. Nu har jag fått skriva av mig och de börjar sakta rinna bort från mig.
Video-blogg
Hittade ett urklipp.
Denna klippte jag ut 2010 i lokaltidningen. Vilken förälder känner inte igen sig i det där?
Hehe
Snabb-blogg.
Full speed idag så har verkligen inte haft tid att blogga eller svarat på era kommentarer som var VÄLDIGT intressanta och jag ska göra det så fort jag får tid över imorgon kväll (efter lite tv-serier jag längtat efter som börjar igen imorgon.)
Vi, jag och William drar upp till Orsa på en tur och retur resa imorgon. Ska passa på att träffa mormor och mamma, idag var jag tvungen att plugga. Först ska vi umgås en stund med min mormor och den andra stunden blir det att umgås med mamma. Fotar väl lite därifrån, inte varit där sedan i somras.
Var väl typ det enda värt att berätta idag. Ska väl krypa till sängen.
Dag 16 – Det här språket vill jag tala flytande
Engelska hade varit rätt soft att prata flytande. Nog för att jag kan prata engelska och jag förstår det väldigt bra men pratar ju inte språket flytande och har aldrig gjort. Skulle vara ganska härligt att kunna prata engelska flytande när man träffar människor från andra länder. Jag blir jämt nervös när folk börjar snacka med mig på engelska, känner mig inte de minsta bekväm.
Så svarar tråkigt nog engelska.
Sen finns det många språk jag skulle vilja kunna, spanska mycket för det är ett språk som växer, italienska, kinesiska (hade varit ballt). Sen skulle jag gärna vilja lära mig prata Orsamål, kan ju knappt några ord alls.
Men lilla mamman, varför står inte du vid spisen som de andra mammorna.
Jag fick just sån där dryg flashback och återkoppling till varför jag hatar att gå ut igen. Enda sedan jag blev mamma för över 7 år sedan har människor gett mig samma blick och fråga, de få gånger jag gått på krogen/privatfest. ”Men var har du gjort av sonen så?” ofta med en blick som vill sätta dit mig som partymorsan som hellre hänger på krogen med drinkar och klackarna i taket. Jag får då alltid svara att jag har barnvakt, jag har då fått höra att jag borde vara hemma och ta hand om mitt barn istället, en gång var det en krogvakt som utryckte sig med ”har man skaffat barn ska man vara hemma och ta hand om dom.” Detta har förstört mina kvällar för jag har i och med detta känt att jag inte varit värdig att ha kul utan i samhällets tycke borde jag stanna hemma. Skillnaden är att hade jag varit man hade samma uttalanden aldrig förekommit eftersom män inte ska ha det ansvaret.
Jag går ut högst 4 gånger per år, sen jag fick barn kanske jag gått ut 20 gånger, jag har påverkats av folks åsikter och således känner jag att utgång är något jag har svårt att unna mig själv.
Är lite lagom skruvat eller hur?
Dag 15 – En bild på mig och någon jag älskar.
William så klart. Honom älskar jag över allt annat på jorden!
Nyårsafton 2011 i bilder.
Tänkte summera gårdagen. Var jättetrevligt, Björns mamma, hennes karl och syster var med oss. Var jättegod mat och trevligt sällskap, spelade lite Mario kart på wii och även ett frågesportsspel om mat (JAG klarade 3 frågor och var väldigt imponerad av mig själv.)
Jag och William kikade på raketerna ute på Björns balkong och hade det mysigt. Helt perfekt nyårsafton enligt mig.
Förrätt – Sparrissoppa.
Plankstek så gott!
William byggde pussel ett tag.
Himla roligt.
Klockan 00.00 gick jag och William ut på balkongen och kikade.
Så vackert.
Man står och njuter, fast tycker nog ändå såna där ljus ballonger är finare.
Såg flera såna!
William så road och imponerad.
Pungdrömmar.
Ligger i Björns säng, la mig nämligen här klockan 4 i morse när han klev upp och glodde på hockey.
Drömde att jag var på Orsa- camping och något äckel tänkte råna mig. När han kom till min mobil tog jag min hand och grabbade tag och pungen på karl och höll allt jag kunde och sa att om du inte går härifrån ska jag knäcka sönder bolljävlarna på dig.
Haha drömmen var helt sjuk men fick lov att berätta om den för er.
Nä nu går jag upp.
2012
Nu skriver jag mitt första inlägg för 2012, minns när jag 2008 började plugga till lärare, man bara 2012 är aslångt bort. Nu är året här 2012! Kan knappt fatta det, 2012 året när jag kommer avsluta mina studier, året kommer ge mig massor av utmaningar jag är peppad för detta år!