Nyss ätit frukost tillsammans denna mörka lördagsmorgon. Sista maj och nog blir man lätt besviken när inte solen lyser och värmen slås mot våra kroppar. Det lilla ljuset denna sista dag dag i maj, är vår frukost som bestod av ren kärlek. Tillsammans avnjöt vi den jag och William till små ord och skratt, diskussioner om livet och annat. Att blicka ut genom fönstret och se försommarens blommor ger mig ändå en ro i min själ, för det är rätt tid nu. Sommarens tid och det närmar sig skolavslutningar och ledigheter, tillfällen att ta vara på familjen och ha roligt tillsammans. Vad mer i livet kan man begära?
Björn påpekade här förra helgen att jag slutat negga så mycket vilket stört balansen i vår familj, jag har nämligen alltid varit negativt inställd till det mesta, redan som liten såg jag alltid saker som det var trist och det här vill jag inte göra. Något har dock förändrats de senaste åren. Det är nog från det jag var runt tjugoåtta tills idag? Jag är mer tillfreds med livet, jag är nöjd med saker och finner mig ro i livet på annat vis än jag gjort förr. Jag är inte längre den som tillsammans med en vän går ihop och håller med om att någon annan betett sig som ett eller annat sätt, jag är istället den som funderar över den andra personens delaktighet i vad som hänt. Jag är förändrad, jag märker det även i mina drömmer och tankar. Jag orkar inte längre lägga energi på dem som lovar men inget håller, eller dem som aldrig tar sig tiden för mig. Jag tar mig heller inte tiden för dem, jag skakar av mig saker och nöjer mig med det jag har. För jag är nöjd, kanske var det min lärarexamen som gjorde detta? Kanske var det att jag fick ett jobb? Kanske var det så när alla mina mål var uppnådda att jag äntligen hade fått allt jag behövde? Jag är tillfreds med livet på ett sätt jag önskar alla kunde få vara, jag älskar att vakna till fågelsång och dagsljuset som lyser in genom de små springorna i persiennerna. För varje dag jag öppnar ögonen och känner idag lever jag, inser jag att jag är förbannat lycklig och jag vill aldrig att någon ska ta det ifrån mig.
Etikett: Mat
Frukost och ledighet.
Vänskap.
Idag kom Christin hit, vi fikade och snackade en stund. Jättetrevligt! Så roligt att umgås med människor, jag gillar inte ensamheten som uppstår så ofta på helgerna annars.
När Christin var på väg hemåt kom min fina granne Jennie ner och hade med sig två jättegoda muffins till mig. Hur gulligt som helst (bild ovan.).
Snart kommer brorsan hit, ska bli trevligt att träffa honom med.
Lunch med Björn.
Dagens middag.
Iväg på äventyr!
En frukost på McDonalds
Tipspromenad runt Tisken och lunch vid gruvan.
Idag var det dags för den årliga tipspromenaden runt Tisken. Det är Lions i samarbete med Falukuriren som ordnar den i flera söndagar med start klockan 10:00. Det är jättehärligt, fördriva en promenad med sällskap och frågor. Jag älskar tipspromenader även om jag sällan vinner, jag har väl helt enkelt för dålig koll på vad som sker i samhället. Skämtsamt, jag förstår faktiskt inte hur jag som brukar ha koll ändå blir lika förvånad på vissa frågor. Somliga har jag ju koll på men andra, då framför allt sport är inte min grej. Jag antar att det är sportfrågorna jag kuggar mig på, däremot barnböcker, barnrelaterade frågor, musik och matlagning brukar vara min grej. Men såna frågor dyker sällan upp tyvärr! Men det är ändå otroligt trevligt och vädret var helt på vår sida. Efter promenaden åkte vi upp till Gruvan och åt lunch på Geschwornergården, jättegod buffé med olika smaker. Vi nöjd alla tre, William och Björn cyklade dit medan jag åkt bil så när de skulle cykla hem tog jag bilen hemåt för att hämta lite saker sen åkte vi ut mot Kniva.
Jag tänkte när jag var därute hur mycket frid jag finner på landet. Det är vackert! Jag skulle inte ha några problem alls med att bo så där tryggt och mysigt, så känner jag även när jag besöker Orsa även om jag aldrig skulle vilja flytta dit igen då minnena från den byn är för smärtsamma. Men när jag drömmer om barndomen är det alltid Maggås min mammas barndomshem som finns i drömmarna och den mysiga lilla by där man likt Kniva bara kunde vara barn och leka. Jag är nog ett Bullerbybarn i huvudet egentligen en sån där person som lätt springer barfota i gräset och matar kossor med grässtrån. Jag vill bo på landet, det liksom skriker mer och mer i mig att få flytta ut i naturen.
Tog lite bilder, så här får ni några från dagen.

När du äter frukost och lunch samtidigt.
Idag strax efter att William kommit hem och jag hunnit med att hämta mitt paket från jordklok så passade jag på att äta frukost. William åt då lunch, ganska spännande. William åt köttbullar och makaroner samtidigt som jag satt där med min frulle. Gott var det dock och vi hade en trevlig stund tillsammans bara jag och han.
Frukost/Lunch i ett.
Tar en sen frukost men en tidig lunch. Låg bara och drog mig i sängen imorse. Vaknade med en mardröm vid 4. Var sen orolig och stressad tills klockan sex när jag somnade om. Fortsatte att drömma oroligheter så jag antar att det är något som inte känns så bra just nu. Men det är snart påsk så då brukar jag ha det så här, känslor som går upp och ner, lätt för tårar och en allmän stressnivå som stiger. Det går över, jag vet det. Men det är lika jobbigt varje år. Dolda känslor som poppas runt i huvudet på mig. Saker blir alltid bättre!
Här är min frunsch. Göttans! Snart ska jag duscha och bege mig till Maxi, ikväll får jag nämligen gäster! Det är dags för House of lola party!
















