Jag och sonens deal.

Skrev under att jag skulle sova. SÅ är också fallet. Men glömde berätta om en deal jag och sonen gjort upp.

Sonen är inne i en period där han ratar min mat totalt så fort han ser vad jag lagat så rynkar han på näsan och berättar vad han INTE tycker om. Jag har börjat bli smått irriterad. Framför allt då han förut ätit ALLT utom räkor. I alla fall här i tisdags när jag gjort kyckling så skulle han sätta igång igen. Då sa jag, MEN William vi gör en deal. Om du äter all mat jag lagar HELA veckan utan att berätta vad du inte tycker om samt inte klaga. Du bara äter ska du varje lördags få bestämma middagen. Det spelar INGEN roll vad det är för middag, men du får bestämma den.

OCH vet ni? Det funkar. William har ätit upp allt på tallriken utan att klaga, han har inte berättat vad han inte tycker om och verkligen varit taggad inför sin bestämma dag. Så igår var det hans dag. Han beställde french hotdog med först ketchup och sen VITLÖKSÅS. Gissa vem som var lyrisk igår kväll? Vad ska man säga? Ibland kan man göra upp bra dealar med sina barn, nu var problemet mat ur världen. MYCKET skönt för alla parter, kriget är slut!

 

 

Svara på kommentarer.

Jag är sån som alltid går tillbaka till dom som skrivit i min blogg för att svara på kommentarerna, jag tycker det känns som man faktiskt gör personerna som ägnat några minuter av sitt liv att läsa ens tankar ett feedback på att man uppskattade det. Jag skriver nästan alltid tillbaka när någon skrivit till mig. Kan vara vid anonyma kommentarer eller om det typ står något som inte längre kan leda till något jag stannar, men märker jag att någon vill prata vidare svarar jag. Det som är fördelen med det har jag upptäckt är att man lätt också faktiskt kan se nya människor. Jag läser alltid när jag kommer tillbaka, det som står där är ändå något blottat från någon annan själ.

Jag tycker nog man blottar sina tankar rätt mycket när man bloggar. Man skriver ner saker som känns viktigt för än och kanske inte alls i alla skeden är så självklart att prata om. Jag skulle inte berätta om allt det jag skriver till någon människa jag aldrig träffat innan. Faktiskt så är jag sån som gärna kollar in folk innan jag börjar prata. Folk kanske tror att jag är otrevlig eller blyg, så är inte fallet jag kan prata och är väldigt social av mig. MEN, jag kollar in folk. Läser av dom, synar dom in i minsta detalj. Det hela handlar om hur jag många gånger i mitt liv blivit sviken. Jag vet det, jag har trott att en människa jag lärt känna varit värd mitt förtroende och sen har dom kastat tillbaka ett svek och sånt gör att jag litar på VÄLDIGT få personer. Det roliga är att ingen jag känner faktiskt kan veta om jag litar på dom. Jag berättar saker men långt ifrån allt. Det jag skriver här kan andra få veta också, dock är jag lite som en mussla, jag ger bara pärlan till den som verkligen förtjänar den.

Hur kommer det sig egentligen att vissa av oss har svårare att lita på andra än vissa? Jag vet människor som lätt slänger sig in i nya vänskaper helt utan att blinka dom tycks lita på hela världen. Har dom aldrig blivit sårade eller huggna i ryggen av dom som dom faktiskt älskat? Eller är det så att dessa människor faktiskt aldrig riktigt haft någon vän? Dom omges av en krets människor men kanske aldrig någonsin riktigt får en vän som dom litar på?

Jag har mina hemligheter, det är vissa som får veta några av dom. Andra kommer aldrig ut. Jag kan ibland vid svaga ögonblick öppna mitt skal, oftast ångrar jag mig när jag gjort det. Antar att det är därför jag får ångest ibland.

NU ska jag sluta skriva massor med sånt här, jag lär gå och sova. Imorgon bitti ska jag ge blod. Blir runt 8.00 sen ska jag till skolan vid 9.30, ska höra om jag ska möta Lisa innan. Är rätt soft att ha pratat med någon innan man går dit. Efter skolan kan jag blogga lite. Efter som jag ska tatuera mig 17.00 kommer jag ha tid att sitta här och fundera. Haha.

Ett lite vårigt inlägg.

GUD vilket underbart väder det varit idag!

Sonens pappa ringde i morse och frågade om jag och sonen ville följa och träffa hans kompis samt tjej och barn så vi blev på. Ville ut och ta vara på det underbara VÄDRET som alla andra.

Dom kom på att dom skulle grilla, men jag ville inte grilla. Kanske är konstig? Men jag är fortfarande helt skum i magen sen förra månaden. Alltså min mage är inte tillbaka i ett normalt skick så jag vill inte äta grillat som förstör magen ännu mer med massor med kryddor. Dom köpte korv, så jag köpte laktosfri yogurt och drack ramlösa. Fan kände mig så himla fånig men vill fan inte BERÄTTA om mina skit problem för massa folk… Sen blev det inte så kul heller av “bakslaget” hade inga allergier. Alltså VISST vem fan vill ha allergi? Men skulle varit skönt att veta varför jag inte kan ha normal mage typ. Jaja.

Vi hade det trevligt i alla fall tyckte jag, satt i solen och William och barnet (skriver inga namn på barn då jag inte vet hur föräldrar tänker) lekte lite. Sen skulle sonens pappa på hockey så vi började gå mot stan. Jag gick in och köpte nya springskor till William och en slagborr till mig själv. Ska man ha någonting gjort får man göra det själv ni vet. Dessutom känner jag mig som en jävla bra kvinna då jag kan fixa med sånt där själv. Nyss borrade jag upp sån där magnet grej man sätter knivarna på. INGEN hjälplös kvinna här inte.

Fick min mens idag. JIPPY eller inte, imorgon blir det blodcentralen och TATUERING! Så himla roligt, längtar massor! Snacka vad man kommer vara upp i speed imorgon kväll då. Haha!

 

Insåg idag att jag fortfarande passar mig för dessa.

Massor med fiskmåsar

Lite yoghurt

Godaste

Fåglar

Vatten

Stan

Stan

Gick hem och gjorde plättar

Innan vi åt dom. Plättar är så sjukt gott!

Eftersom jag är ett redigt fruntimmer köpte jag mig en borrmaskin!

Williams nya skor.