Var på mitt första föräldramöte idag, var trevligt. Skolan verkar så himla mysig, lärarna arbetade jätte bra utefter läroplanen, och dom anser att alla barnen VILL och KAN lära sig, en av dom viktigaste målen är att ge barn självkänsla och självförtroende. Det känns så himla bra, och musik. DOM arbetar jätte mycket med musik. Det känns så himla roligt. Men visst känns det konstigt också, min bebis som nyss låg där kladdig utanför min mage är nu en stor kille SNART ett SKOLBARN, det är en speciell känsla, en känsla man nog bara förstår den dagen man själv låter sitt barn trippa över till skolans värd. Det kommer bli riktigt bra, dom har max gräns med 20 elever per klass och då har dom 4 klass lärare, varav alla jobbar på fritids också. Dom kör alltid med att barnen ska visa tummen över hur det varit ute, den som gör halvtumme eller tummen ner får berätta vad som hänt och om det känns bättre, sen får dom ALDRIG välja vem dom ska sitta eller jobba med, det börjar dom med från dag 1, lika ska alla barn alltid hålla ögonen öppna hela rasten så att ett barn ALDRIG går ensam. Alla barn ska leka med någon. DET känns toppen, det här kommer bli så himla bra!