De är svårt att smälta. 6 år det är som en milstolpe på något vis. 6 år är så mycket nu har han visserligen börjat skolan men jag minns när jag var sex år. Åren innan sex år är man kanske inte så säker på när minnena kommer ifrån. SEX ÅR. Mamma i sex hela år. Jag älskar att vara mamma.

Nu väntar jag på att han och hans pappa ska komma hem. Eller ja det är inte hem för hans pappa men vi firar ihop så imorgon när jag ska upp och sjunga JA må han leva då lär ju sonens pappa vara med. Ska slå in presenter och blåsa upp ballonger ikväll, baka kladdkaka som William har beställt. William blir sex år. Det är helt otroligt, sex stora år. Tänder är tappade, skolan har han börjat i. Nu är det bara läsa skriva och betyg som gäller och som mamma att alltid finnas där. Småbarnsåren är förbi han är nu ett stort barn. Jag minns för 6 år sedan vid den här tiden, det var samma väder som idag. Dimma på morgonen, Björn och min mamma hämtade mig på BB och så åkte vi hem till mig. Min bror gick och handlade daimstrut på Preem och sen kom Björn och hämtade hem mig till honom. Jag hade baouta stor mage och det var Legelly Blond på tvn. Åt heta räkor med ris och hade som vanligt värkar inget jag tänkte på mer en smärta som jag haft i 20 veckor. Han skjutsade mig till förlossningen var öppen 1,5 som kvällen innan, gick ner på BB där jag hade legat i 2 veckor. La mig i min säng och kunde inte somna. Var oroad William sparkade inte och sprutorna jag fick för smärtan funkade inte. Jag gick upp och vandrade gjorde ont i magen och jag tänkte ÄR förlossningen på gång nu? Men enligt BM så kunde den omöjligt vara igång en halvtimme efter man gjort en koll. Jag gick runt där, kunde inte somna William var ovanligt lugn, vid 6 på morgonen hade jag tjatat hål i huvudet på personalen om att få en koll William rörde sig inte magen var helt stilla jag var livrädd 20 år, ensamstående och första föderska. Hon tittade på mig suckade och sa HERRE gud vilken natt och vände mig ryggen när jag låg på golvet och rullade fram och tillbaka i panik jag var livrädd hade ont i magen och inga rörelser från bebisen, kämpade mig upp till min telefon och ringde mamma. Minns att jag sa JAG tror barnet har dött han rör sig inte ingen TROR mig KOM hit. Mamma och Björn kom och hittade mig rullandes fram och tillbaka med baouta magen på golven och höll hårt tag om magen, dom fick upp mig la mig i sängen och jag grinade HAN ÄR DÖD HAN ÄR DÖD, Jag hade inte sagt han innan eftersom Björn inte ville veta könet, men jag var livrädd han rörde sig inte. Mamma ringde på klockan och en ny BM kom in mycket mer tillmötesgående och såg väl min panik och i sängen blev jag skjussad klockan 8.20 upp på förlossningen, 1 minut lugnade jag ner mig så pass mycket att Björn, Mamma och BM kunde prata med mig tills magen började få värkar det riktigt tröck och jag fick panik igen. Uppe på förlossningen möts jag av en ängel, jag egentligen en barnmorska som sa med lugn röst “Madeleine, kan du försöka andas med djupa andetag. Hör du vad jag säger?” Jag andades och jag såg henne rakt i ögonen, dom ögonen jag sett innan när jag i v24 kommit in med värkar mitt i natten och panik då jag på ctgn hade på startad förlossning och fick bricanyl. Hon undersökte mig och säger, Du är öppen 3 nästan 4 , jag fick lustgas och sen var jag världens lugnaste patient. Jag låg där i mina 4 h och 25 minuter och sa mellan värkarna DET här gör jävligt ont men jag skulle kunna göra om det. Jag mådde bra när jag hörde Williams hjärtljud och arbetade med förlossningen. När han sen var ute på en kort förlossing så var jag så lycklig. Jag hade haft värkar i 20 veckor men förlossningen räknas som 4h och 25 minuter. Han föddes där och skrek och jag kände direkt snälla du gråt inte jag är här, jag kommer aldrig lämna dig eller vika din sida mitt älskade barn. Jag pussade hans kladdiga panna och älskade honom från hans första andetag. Eller jag älskade honom från plusset på stickan, jag låg varje kväll och pratade med honom, med samma ord som jag sagt i över 6 år avslutar jag varje kväll när han sover. GOD NATT MIN SKATT Mamma älskar dig mer än någonting annat. Han vet om det jag säger det när han är vaken nu också. Min skatt och jag älskar honom mer en någonting annat. Imorgon har jag varit mamma i sex år. SEX ÅR! Jag är så glad att just jag blev utvald att bli mamma. Mitt livs betydelse och största glädjeämne.

7 kommentarer

  1. jag håller med att tiden går fort jag har varit mamma i 3½år och det känns helt underbart.KAn jag lova och ta för din kommentar jag skrev i min blogg.
    Agneta recently posted..ensam med

  2. Hej. Roligt att du tittade in :O).

    Vad tråkigt att det finns så nonchalant personal, men så skönt att du till sist fick träffa gullig och omtänksam personal :D.

    Grattis till 6 underbar år 😀
    Kramar
    Helen recently posted..2 okt- Rumsbyte

    1. Helen – Ja men tack och lov är det få människor som är så 🙂 . Såna där finns i alla yrkesgrupper :/ .
      TACK förresten 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Madeleine Stenberg

Orsakulla född (840211) boende i Falun. Mamma till William född (041003), i hemmet bor också mellanpudeltiken Skilla (190919). Jag älskar folkdräkt, finporslin och dalainspiration. Är glad, men reserverad och lugn men även harmonisk. Bloggen startade 2004 som en graviditets- och bebisdagbok. Idag är det så mycket mer!
Jobbar som examinerad specialpedagog, med lärarexamen & förskollärarexamen i grunden. Är utbildad FUR-doula, hjälpmamma och kursledare hos Amningshjälpen.

%d bloggare gillar detta: