William har klagat på halsont i över en vecka men han fått gå till skolan eftersom han ändå varit pigg. Så idag kom han upp ur sängen och var helt blek, snorig och hade ont i huvudet. Då insåg jag att idag måste han får vara hemma och pigga på sig. Han ligger nu nerbäddad på soffan, sovandes och blek. Jag har sjukt dåligt samvete, det handlar ju om mig så klart. Något är galet i samhället när man har dåligt samvete över sjukdomar, som att vi kunde styra dem?! Jag vet att mina kollegor säkert inte ser det som ett problem, jag ser ju inget problem när dem är sjuka. Men det är ju en själv som lätt lider samvetskval. Det har väl kanske med det där hemska begreppet duktig att göra, man vill visa sig duktig inför alla och göra sitt yttersta. Samtidigt kan man ju inte styra över livet, jag måste dra ner på kraven på mig och våga leva utan dem en stund. Livet är viktigt även om man lätt glömmer saken.
Medan William låg nerbäddad i soffan idag, tittade jag på nya julkalendern tillsammans med honom till det att han somnade om.
