Bebisfotografering – Lilla Alice.

Idag blev det lite fotografering av Lisa’s lilla Alice. Det blev så himla söta bilder, vi tog vara på vädret och befann oss utomhus denna gång. Visst är det något speciellt med det gröna när man fotograferar utomhus?

På spaning med Alice.

Sån himla glad liten tjej!

Satt i sin mamma Lisa’s tvättkorg och spanade och myste. Riktigt mysigt såg det ut att vara.

Lekte lite med några kottar som fanns i närheten, det var både spännande och intressant.

Myste på en filt i gräset.

Så fint med kärleken mellan mamma och dotter. Det är verkligen en ära att få följa Lisa som mamma till lilla Alice. Jag lärde känna Lisa 2008 när vi började lärarprogrammet samtidigt, och sedan dess är hon så himla fin och nära vän. Sån där vän man alltid kan lita på, alltid kan höra av sig till och som alltid finns där. Jag är så glad för hennes skull att hon och hennes sambo fick lilla fina Alice. <3

Alice tyckte häggen var spännande, jag förstår henne. Få saker luktar så gott som just häggen.

Nya tallrikar av märket Mon Amie 


Om någon för ett ögonblick skulle missat att jag håller på att byta ut mitt vardagsporslin får jag glädjesamt upplysa er om detta. Jag fick hem dessa tre tallrikar jag fyndade på rea genom Royaldesign. Nu har jag 4 mattallrikar, köper jag två till kommer jag ha en tallrik för varje plats runt bordet. Det känns fint och bra, jag gillar Mon Amie, perfekt vardagsporslin att middag, frukost och lunch vid. Blir liksom lite lyxigt i vardagens tråkiga färger. Jag är helnöjd!

Läraryrket – När man säger hej då och blickar mot framtiden. 


Man borde ju kunnat tänka sig att gårdagens hej då borde resulterat i ett inlägg efteråt. Men istället så tog jag lite bloggpaus och kände att jag berättar idag istället.

Det var en fantastiskt dag för en avslutning. Solen sken, det var varmt och eleverna var så glada att se mig. Lika glad som jag kände mig att se dem. Jag fick två jättefina armband, choklad och teckningar. Ett brev som gick rakt in i hjärtat och kramar som verkligen kändes så fina. Vi befann oss på sportfältet, det lektes några lekar, vi pratade och åt glass. Sedan följde jag med barnen mot området där de bor. 

Det kändes bra efteråt, som att jag fick det det avslutet man ska ha med sina elever. Ett hej då och en tanke inför framtiden över att nu till hösten väntas nya äventyr. Jag är tacksam för min tid tillsammans med dessa barn som gett mig så mycket kunskap. Nu går jag med en ryggsäck i livet och meriter. Det känns jättebra! 

Det var som att jag i samband med mitt hej då, äntligen kunde gå vidare i livet. Jag kommer aldrig glömma denna fina klass som jag fått känna sedan förskoleklass till årskurs 3. De har påverkat mig, och lämnat ett fint spår i min själ. Jag kommer alltid minnas skolan jag arbetat på med dessa barn som främsta minne. Det känns bra nu, jag har fått sagt hej då, men det betyder inte att vi inte kommer ses igen. Nu börjar framtiden, nu blickar jag framåt.