När jag var sjutton år flyttade jag hemifrån. Det är alltså 16 år sedan jag flyttade hemifrån nu. Åren går så himla fort, om jag tänker på det är det alltså nästa år lika länge som jag bott hemifrån som jag bott ensam, helt galet! Hur som helst, när jag flyttade hemifrån åkte vi till Falun och även Valbo för att handla saker till mitt hem. Bland annat så köpte jag tre burkar med tandpetare. Dessa har nog lite känts som en evighetsgrej för de har aldrig tagit slut, förrän igår när jag såg detta. Det var alltså den sista som var kvar efter 16 år. Trä håller ju ganska länge, speciellt när man så sällan använder tandpetare.
Hur är det då att flytta hemifrån när man är sjutton kanske ni undrar? Sen hur hade jag råd har jag många gånger fått höra. I min första lägenhet så bodde jag högst upp i ett hyreshus med ungdomsrabatt. Det var galet slitet och från min lägenhet fanns det en dörr så man kunde komma direkt ut på en egen vind. Det var massor med silverfiskar, spindlar och fanns även råttor i huset som jag tack och lov aldrig behövde se med egna ögon. Däremot fick jag förmodligen sorksjukan därifrån eftersom det inte fanns någon annan förklaring till en vecka på sjukhus med extremt feber och massor med antibiotika och smärta. Vill ni veta mer om den saken får ni gärna skriva en kommentar så berättar jag.
Min pappa dog ju när jag var 9 år så därmed fick jag barnpension, något man får när ens förälder dör. Därmed kunde jag flytta hemifrån något jag verkligen ville och som passade mig utmärkt. Jag bodde i den lägenheten i 10 månader för att flytta till nästa, där bodde jag i ungefär 10 månader och så blev det Falun 19 år gammal. Väl i Falun så bodde jag i samma lägenhet i ett år och tre månader tills jag flyttade ihop med min lillasyster. Jag var då tjugo år och höggravid, födde William och vi tre och även syrrans dåvarande pojkvän bodde där i ungefär sex månader tills jag flyttade till en ny lägenhet ensam med William. Det var en tvåa, där bodde jag i ett år och nio månader. Vi flyttade därifrån och hit där vi bor nu 1 december 2006 och här blev jag kvar. Här där jag bor nu är faktiskt den platsen jag bott på längst någonsin.
Jag har flyttat så många gånger i livet tills jag kom hit och hittade rätt, jag trivs så bra här i huset med lägenheten, läget och grannarna. Har svårt att se att jag skulle vilja bo på en annan plats, det är verkligen huset jag kallar mitt hem.