En lycklig hund på promenad.
Madeleine Stenberg 
Skjutsade ut Björn till Kniva nu på kvällen då han varit på after work. Väl där beslutade vi oss för att ta en promenad i Kniva igen. Det är tredje denna vecka, denna gång gick vi ner till båthamnen och sedan till klacken. Det är så spännande att se hur annorlunda Nikki beter sig i stan mot landet och skogen. Hon är så himla lycklig när hon går där i tystnaden och bara är. Helt trygg, inte rädd för någonting utan bara springer runt med viftande svans och skäller inte eller något. Hon riktigt njuter!
Jag antar att det är samma känsla för henne där som när hon får vara i mammas och hennes mans sommarstuga i Näset. Det är tyst och ingen som stör, bara lugn och ro. Jag tror hundar som Nikki som inte hade det så bra innan de fick rätt hem mår bäst på landet. Nikkis förra ägare innan hon kom till min mamma och hennes man var inte speciellt snälla mot henne, och det gör att hon är orolig och skäller när det kommer andra hundar. Hon skäller inte åt något annat förutom just hundar, och om någon kommer in hos mig men annars helt lugn.
Men hur som helst, där i skogen och sedan vid hamnen var hon hur lycklig som helst. Hon gick även och sökte efter bävrar. Såg tydligt att hon spårade eftersom hon gick fram till ett nyfällt träd och riktigt sniffade länge för att undersöka vad det var för något. Det var även ett gäng med rådjur vi stötte på men dessa brydde hon sig inte nämnvärt över. Utan hon hoppade istället glatt över stenar och stockar, viftade på svansen och sprang runt och gjorde glädje hopp. Idag blev hon dessutom jättelycklig när hon träffade Björn så det var också jättekul.
Näst sista natten med Nikki nu. Imorgon kommer min systers hund Sotis hit också. Så då blir vi dubbelt hundvakt i ett dygn, sedan på lördag kommer mamma och hennes man hit och hämtar Nikki och på söndag ska jag lämna Sotis till min bror eftersom jag börjar jobba på måndag. Då har vi haft hund hos oss i nästan en vecka, kommer verkligen sakna detta. Det är något speciellt med att ha hund hemma.
