Författaren av denna blogg föddes en februaridag mitt under pågående Vinter OS 1984, i den lilla byn Orsa belägen i norra Dalarna. Ser mig som en bloggveteran eftersom min blogg startade 2004, och jag aldrig ser en dag där jag kommer sluta blogga.
Den största händelsen i mitt liv var den 3 oktober 2004, vilket dagen William gjorde entré i mitt liv och gav mig den finaste titeln man kan bära enligt mig, mamma.
I hemmet fanns tidigare vår svarta mellanpudeltik Skilla född 19 september 2019 som lämnade jorden i en bilolycka 15/4-23 med stor sorg & saknad och en smärta avgrundslik, där sorgen gör mig påmind om henne varje dag.
Sedan den 22/4-23 finns den svarta mellanpudeltiken Lizzla i hemmet, och hon är Skillas lillasyster och föddes den 25/2-23.
I hemmet fick också ett 120 liters akvarium med invånare som: fiskar, grodor och räkor.
Vi bor i en etagelägenhet på 115 kvm i centrala Falun, 4 rum och kök. Vilket passar mig bra, eftersom inredning och hemmet är något jag lägger ner stor tid på.
Jag har ett relativt normbrytande liv, där jag först skaffade jag barn, och startade min väg genom att utbildas och utbilda.
Till yrket är jag specialpedagog och speciallärare, men utöver det är jag även: lärare, förskollärare, undersköterska, doula, hjälpmamma i Amningshjälpen och kursledare i Amningskurs för blivande föräldrar.
Mer om allt detta finns under menyn:
♥Madeleine Stenberg | Orsakullan♥
Kontakt & sociala medier.
Åh, men det här med att vara modig är ju verkligen en definitionsfråga! Man måste vara rädd innan man kan vara modig och man måste vara svag innan man kan vara stark. Att fortfarande stå upp efter allt du gått igenom är både starkt och modigt!
Ja det är nog lite så 🙂
Så kan det säkert vara men samtidigt så tycker jag att du står för mod. Du blev mamma tidigt och har utbildat dig flera gånger om. Det tycker jag vittnar om en styrka. Kanske är det inte mod men något är det.
Så fint skrivet, det blir jag väldigt varm av att höra 🙂
Det är verkligen inte fel med det. Tycker även det säger något om dig att du är öppen med hur du beskriver dig. Det är inte många som vågar eller vill göra det.
Nej så kan det nog vara 🙂
Hej!
Jag tycker skilla är så fin, och är sugen på att skaffa hund någongång i framtiden.
Det måste dock vara en allergivänlig då dottern är allergisk.
Känner du någon gång av någon allergi av skilla? Är du allergisk mot andra raser? Brukar du tvätta henne ofta? Klipper du henne själv eller anlitar någon och isf vad kostar det?
Varför blev det just pudel, och den mellanstora varianten? Är hon skällig av sig?
Så roligt att du tycker hon är fin. Hon är helt underbar 🙂 .
Pudlar går ju inom kategorin just för allergivänliga hundar, men det är inget som säger att man inte skulle kunna reagera. Ett tips är att du kontaktar någon kennel i närheten och ser hur det fungerar för din dotter att vara nära. Jag känner aldrig av Skilla. Men jag har också gjort en hyposensibilisering och därmed ”vaccinerat” bort allergin kan man säga. Detta tar dock 3 år så det är en ganska omgående process, och de är ingen garanti att man kan ha hund. För mig blev det så att jag kunde.
Jag brukar duscha henne när hon behöver, oftast märks det när hon är skitig. Borstar henne några gånger i veckan, jag har gått till hundtrimmer och fått henne klippt. Detta har jag gjort två gånger sedan jag köpte henne i maj. Då har jag valt att raka pälsen. Det tar runt 1,5 timmar, men då ingår allt. Betalar 780 kr per gång för detta. Klipper man själv så har jag hört att man får räkna med 4-5 timmars jobb, och jag känner att det är skönare för min del att låta ett proffs göra det samt att det går fortare då.
Det blev pudel och mellan varianten då jag vuxit upp med mellanpudel. Det är en helt lagom stor storlek för mig, hon är ganska liten i storlek och är inte så dyr i matkostnad som en större hund. Hon skäller, men jag tränar henne att inte göra det. Då hon skäller är det mest på kvällarna när ni är ute (hon är unghund och i spökåldern, det är vanligt att de skäller och är rädda i mörkret då för alla raser) samt om det kommer någon och ringer på dörren :).
Jag tycker det är modigt av dig att kunna erkänna att du är skör ♥♥
Så fint 🙂
Egentligen ville jag ju kommentera inlägget, men istället fastnade jag på ditt svar till Nina. Så mycket man lär sig i Blogglandia… Intressant läsning – ditt svar alltså.
Det är lite konstigt här, nämligen att du uppfattar dig själv som skör, medan jag tycker att du är en tuff tjej som kommit himla långt med tanke på dina upplevelser i skolan bland annat. Du behöver absolut inte omvärdera din självbild, för det är som du säger inget fel på att vara skör, men jag skulle önska mig att du kanske kunde acceptera dina tuffa sidor också och vara stolt över dom.
Åh spännande :D. Visst är det så där :D. Så spännande att läsa om hur du ser på mig 🙂
Fin bild på dig, jag kan också vara skör och bräcklig ibland.
Tack 🙂