Visar: 1 - 2 av 2 artiklar
Ätstörningar

Låt mig slippa höra om din viktnedgång.

Fyra dagar in i maj, och vädret är absolut ingen större hit. Rent av skulle jag säga att vädret är mer shit än hit! För en stund sedan så var det snöblandat regn, inget som lägger sig på marken men som seglade ner och smälte. Visst kan maj vara så här, men om du saknar värmen blir detta verkligen bakslag. Jag vill helst slippa saken nu!

Jag fick tid hos psykologen, som jag skrev om igår gällande mina ätstörningar. Det är bara så förbannat jobbigt att när jag skriver om mina ätstörningar så kommer ändå någon som skriver om sin viktminskning. Snälla innan du kommenterar så fundera på vad du skriver?! Det känns som att folk tror att jag går på fat camp! Jag går på ätstörningsmottagning. Jag har en sjukdom och att läsa om viktminskning är absolut inget jag vill göra här, jag matas av det hela tiden. Jag kan allt om att gå ner i vikt snabbt och ohälsosamt, jag vet att folk rasat. Det är absolut inget konstigt med den saken. Men jag vill inte höra om det, helst inte se heller. Det triggar, huvudet börjar systematiskt att ställa om för att svälta mig själv eller varför inte kompensera maten jag ätit.

Vi lever i ett ätstört samhälle, där alla snackar om vikt och hälsa på ett osunt sätt. Att äta för att njuta är det få människor som gör idag. Vi lär barnen redan i förskolan att stressa i sig maten, mindfull eating är knappast något vi uppskattar. Barn ska sitta i trånga utrymmen och stressa i sig sin potatis eller vad det nu är, vi kompenserar detta med önskekost för att barnen ska fortsätta äta när de utvecklat stressbeteenden. Skolsköterskor vill att vi ska begränsa barns matintag då denne hamnat över bmi men vi talar aldrig om att behandla själva symptomet? Varför hetsäter vissa barn? Vad kan vi göra åt det? Jag har en otroligt opopulär åsikt och det är att skrota skolmatsalen helt till förmån för att äta i klassrummen. Jag åt i klassrummet under ett år, aldrig under hela min tid i skolan har matsituationen varit lugnare och trevligare. Aldrig har jag behövt ryta i så lite som då, vi skapar ätstörningar i samhället. Varje gång vi inte ger förutsättningar för att äta lugnt, njuta av maten och släppa fixeringen vid att framhäva vår egen viktnedgång.

Tala gärna om vårt ätstörda samhälle, men det är totalt ointressant att diskutera dieter och viktnedgång, hälsokurer och liknande i andras bloggar än sin egen.