Kategori: Författarens egna ord.

Jag tycker inte det hinner vara fredag speciellt länge förrän det är lördag igen. Nu sitter jag här och ska strax ta mig en dusch. Känns ensamt, jag skulle kanske behövt bege mig till maxi och handlat lite. Fast jag tycker det är så jävla tråkigt att göra saker SJÄLV. Jag är ingen som gillar att gå runt på affärer ensam. Jag behöver inte hålla någon i handen direkt, men jag känner mig väldigt utsatt när jag går runt ensam med mycket folk. Där skiljer det sig mot att ta en ensam kvällspromenad. Jag är inte riktigt som andra!

Det är annars regn i Falun IGEN. Om man skulle tänka på bibeln så skulle man kunna tro att det är dags för en NoaksArk igen. Det regnar och regnar utan hejd…

Vad ska ni hitta på denna dag?

Det märks på kroppen hur det blir svårare och svårare att kliva upp på morgonen nu när det är mörkt när man vaknar och mörkt när man går och lägger sig. Det är ju på väg mot sådana tider nu så man är ju inte förvånad direkt, även om det känns lite tungt att tänka sig att man ska frysa och vara trött i cirka ett halvår. Men samtidigt går tiden efter nyår så snabbt, tiden på hösten har dock en tendens att lämnas längre.

Just nu ogillar jag att mina grannars barn valde att slå på balkongräcket så jag vaknade klockan fem över sju på min lediga söndag… Gnälltant är mitt andra namn. Så sedan dess har jag förgäves försökt somna om men inser mina begränsningar och går strax upp och städar istället.

Inatt befann jag mig hos min mormor och morfar (I Maggås). Jag var ute på gården och gick förbi äppelträden och pratade med min morfar (som varit död sedan 1997) och gick ner på åkern, där var det någon konstig hundras med valpar som var jättelurviga men hade ett mänskligt beteende och skulle avlivas. Jag tvättade händerna och försökte hitta hem år dem. Hamnade på någon middag där jag fick blommor som folk åt upp! Sen helt plötsligt befann jag mig fasthållen av en man som skulle döda mig, vaknade av att ungen slog på balkongräcket så har ingen aning om vad som hänt härnäst om jag fortsatt sovit.

Man lever ut sina önskningar i drömmar sägs det? Då undrar jag smått vad jag har för mål i livet? Folk som äter blommor, valpar som beter sig som människor, och människor som försöker döda mig… Jag har svårt att se att det är något jag vill uppleva i livet.

Vaknade vid sju och kunde inte somna om. Låg kvar i sängen i ren protest, om jag ändå är ledig känns det förfärligt att behöva gå upp klockan sju. Drömt mycket och osammanhängade.

William är hos Björn och jag har skittråkigt bokstavligt talat, jag hatar tystnaden som uppstår när han inte är här. Det blir så ensamt och jag har aldrig tillhört de människor som tycker att ensamhet är något som faller mig i smaken. Solen skiner i alla fall, och jag funderar på att ta mig en promenad till Siba och köpa Williams födelsedagspresent. Jag har en aning om att en kille kommer bli riktigt glad över den, men även den andra presenten han ska få. Om två veckor och tre dagar fyller han åtta år!
Han räknar ner, vilket man minns själv hur man gjorde som barn. Framför allt när ens månad kom.

Nä om jag skulle ta och duscha då!

Vad ska man göra idag?